Domböcker

Dombok 1693

Putte Bäck
10.06.2026 kl. 18:07

Dombok 1694

Putte Bäck
08.05.2026 kl. 10:55

Dombok 1695

Putte Bäck
17.04.2026 kl. 19:47

Dombok 1697

Putte Bäck
13.03.2026 kl. 19:19

Dombok 1698

Putte Bäck
10.03.2026 kl. 10:52

Dombok 1699

Putte Bäck
21.02.2026 kl. 11:31

Dombok 1730

Putte Bäck
28.01.2026 kl. 08:53

Dombok 1729

Putte Bäck
28.01.2026 kl. 08:51

Dombok 1728

Putte Bäck
12.12.2025 kl. 09:34

Dombok 1727

Putte Bäck
12.12.2025 kl. 09:33

Dombok 1693

10.06.2026 kl. 18:07

 

Domböcker 1693.

 

246.

 

Anno 1693, d- 11 och 12, Februarij höltz

Ordinarie Häradz Wintter Tingh medh allmogen af NyyCarle:

:by Sochn, Uthi des länsmans gårdh i Munsala, Närwarande

Cronones BefallningsMan Wälbetrodde Lars Bruun,

sampt efterskrefne Nämbdemän.

 

Hans Mårtenson i Moonääs. Erich Larson i Munsala.

Axell Anderson i Moonå. Hans Jsaachsson i Kyrkioby.

Jacob Jacobson i Hirflax. Jacob Knutzson i Munsala.

Simon Erichson i öfwer ieppå Thomas Sigfredzson i wuoskåski

Mårthen Danielson i Såchloot. Erich Anderson i Sochloot,

Jacob Mattson i yterjeppu. Erich Sigfredson i öf.r ieppu.

 

Rådhman Wähl: Grels Ryss i NyCarleby fordrade af Mattz Olofsson Echo i Jeppu efter obligation af d- 6 Decemb: 689 23 dahl.r 31 öhre K:mt: Aförandes 2 tunnor tiera för 7 D.r 16 öre Men der af dragit 11 1/2 öre K:mt: Tullpenningar, slutandes Altså resten nu till 16 dahl.r 26 1/2 öhre K:mt: Mattz sade sigh fuller inthedt wara lagligen Stämbd, men hade inthedt att inwenda uthan tillstoodh skulden. dy dömbdes han betahla dhee 16 dahl.r 26 1/2 öhre K:mt: Composatis Expenses, Medan Mattz ähr Een fattigh Karll, och undandrager sigh icke betahla der hans medell så tillsade, Äfwen fordrade han Af Mårten Mattson i Wuoskåski des Sahl. Broders Gustafs Gield 18 D.r 22 öhre K:mt: Mårthen disputerade Gielden och sade hans Sahl. brodher haft Toobaak derföre att

försällias

 

247.

 

försällias åth honom sedan förfarit penningarne och dhee icke Kommit hemmanet till godå Greels påstoodh att gielden ähr weedh Arfskiftet bestådd, och Fadren i sin lijfztijdh den låfwat betahla, som icke aldeles emoot säijas Kunde, dy dömbdes Gielden Af samfelt boo att betahlas, efter som dhee icke Kunna bewijsa Sahl. Giöstaf hafwa dragit medlen under sigh, Men Om dhee dedt bewijsa Kunna måge dhee söökia Giöstafs Arfwingar dedt bästa dhee Gitta Och Kunna. Af Joseph Jacobson i Kyrkioby, som af Tålfman hans Jsaachzson ähr lagligen Stämbd, icke Comparerade fordrade Ryssen efter Clar obligation af d- 3 Januarij 690. 16 D.r K:mt: Aforandes för 400 Näfwer 6 D.r, dy Lijkmätigt Kongl. Reglementet om Justitiens befordran dömbdes Josep betahla dhee resterande 10 dal.r K.mt: sampt 9 sk.r K:mt: Expenser ./.

 

Sigfredh Mårtensons i Kauhajåki twisteije Rächningar Och skuldfordran Jacob Jacobsson Silwast, Mattz Gunnar och Carl Thomason i Jeppu, Skiöttz efter höghwälborne H.r Landzhöfdingens Didrich Wrangells Längst för dedta uthgifne resolution under Liqvidation och doohm i NyCarleby Stadh der och Giälden ähr Giord.

 

Mattz Hanson i Öfwerjeppu beswärade sigh dedt hans Faderbroder Olof Jacobsson will drifwa honom af hemmanet

sedan

 

248.

 

sedan han all sin Ungdoom der förnött och Stoort Arbete Nedhlagt sampt Uppehållit hemmanet så länge Fader Broders Söner ware små, söökiandes nu fåå Klyfwa hemmanet; Olof swarade dedt hemmanet ähr före Klufwit från heelt och i twenne halfwe Mantahl der af dedta ähr den eena halfwan och tåhl nu eij wijdare någon Klyfningh, Nämbden tillspordes om des beskafenheet, hwar på Jacob Knutzson betygade der wara 34 Spanlandh Åker, och Engh att dhee föda 16 Koor och 4 hästar, sampt nödhtårftigh skogh, hwilket således togs ad notam och i höghwälborne H.r Landzhöfdingens Nådige Gåttfinnande Ödmiukeligen heemstältes ./.

 

Anders Thomasson i Moonääs Kärde till Elssa Jacobsdåtter ibijd: för dedt hoon A:o 680 försåldt till honom sitt hemman Och undantagit fördeelar af åker och ängh till sin lijfztijdh, der på hann fullar wunnit fasta d- 12. Februarij 686,, dedt hoon doch 691 tillbaaka wunnit, Påståendes dy att som hoon uthi dhee 10 åhr Nyttiat 2 Spanlandh Åker och 7 Skrindlandh Engh, för hwilka han måst Skatta, dedt honom nu till Skada Länder medan hon wunnit sitt hemman igen, såssom och att honom blef tillslagit hennes uthsådde Rågh sädhe när hon trädde der ifrån för dedt hoon släpt hästar in på hans Råghåker, dedt han eij heller niuther till godå medan hoon fådt Råghsådd åker af honom såsom hoon den Lefwererade från sigh; dy dömbdes att NämbdeMännerne Jacob Knutson och Erich Larson liqviderar ocj Jemkar dem emellan.

Knuth

 

249.

 

Knuth Hinderson i Öfwerjeppu beklagade sigh dedt förledne höstars 8 dagar för Bartholoma´i dagh blef för honom En Koo i skogen ihiälskuten, dedt Hans Bertilson Kampinen beseedt och bekände så wara händt, Wendela Christoffersdåtter om sine 16 åhr som gått wall medh Grannens booskap, medh tillbuden Edh berettade att hoon wähl seedt bloden på Marken som Runnit af Koon och hunden den slichkat, Men wiste icke hwem dedt giordt,, Knuth påstoodh att som ingen fremmande der warit och han har sin Grannar Hendrich Sigfredzson och Mattz Gunnar Misstenckt af Skiähl att dhee hafwa stoor afwundh till honom för den Engh han af dem Lagligen wunnit, Hendrich haar och Unsagdt att Om han hade Ondt i sigh om Engen, skulle och Knuuth icke bättre Lijka inom Michelsmäss dagh, der till Henrich Neekade, wijdare sade och Knuuth att Hendrich för detta huggit hans häst förderfwat, sampt Gunnars Sohn skutit ett Swijn ihiäl som alt war bewijsligit; dy pålades så Henrich Sigfredzson som Mattz Gunnar hwardera sielf 3:die i näste Tingh sigh Edeligen befrija, att dhee eller deras Söner icke Skutit Koon till dödz.

 

Jöran Johanson i Kåfiåki Kärde till Erich Hansson i Öfwerjeppu för dedt han A:o 679 åhrs Pehrsonepenningar betalt för Erich af 3 Personer Nämbl. 6 D.r 24 /: K:mt: den tijdh dee hade boolagh tillhoopa, dem han hoos

Dawid

 

250.

 

Dawid Sigfredsson i NyCarleby till Läns tagit som och Dawidz Attest Af d- 19 augusti 689 betygar, och sedan af sin egne medell betalt; Erich påstoodh dem wara betahlt medh dhee 5 tunnor Tiära som dhee tillhoopa wärkat, och till Dawidh fördt, der emooth Jöran Neckade och sade Tiäran Kommit på uthlagornes betahlningh; Men som inthedt wist Skiähl Kunde inskaffas remitterades twisten under Liqvidation i Staden af Nämbdeman Simon Erichson hoos Ddawid Sigfredzson att förrettas ./.

 

Johan Mattsson i Öfwerjeppu Anklagade henrich Sigfredson ibijd: för dedt han för någon tijdh sedan om een Söndagh honom illa slagit och Kastat honom medh een stöör mitt Genom Kinbeenet att han ännu Känner der af passion, Och dedt af ingen annan Orsaach än att när han medh andre barn der Leecht haar Hendrichz Sohn blifwit Kullstött och begynt Grååta, der till han ingen skuldh haft, då Henrich uthkommit och honom så handterat, Hendrich Kunde eij Necka der till uthan förebaar Johan skält på honom och reetat honom der till, Johan Neckade aldeles der till och sade sigh tillijka medh dhee andre Reedan plichtat i Ståcken weedh Kyrckian för dedt dhee Kunnat bryta, dy slötz att som Hendrich icke bordt sielf hembaas böter han i Anleedningh Af 10 cap:l i Såra M: mz. willia L: L: för ett Kiött Såår 6 sk.r Silf:mt: Och dedt i tureböter, efter det på een Söndagh ähr passerat, sampt Ehrläggia till Johan 1 dahl.r Silf.rmt: för Expenser.

Jsaach

 

251.

 

Jsaach Erichsson och Carl Mårtensson i wexala förordnades till Skallfougdar medh Länsmans assistence, och tillsades SochenMännerne efter dedt 21. Cap:l i Byggninga Balken bewijsa dem Lydno när dhee blifwa tillsagde.

 

Nils Knutzson och Johan Carllson i Öfwerieppu Kärde till Mattz Nielson Måtar ibijd: om åker i fallet som han undan deras bohlstadh hefdar, Mattz Opwijste en häradz doohm af d- 11 aprill 692 der i förmähles att Mattz Jöransson som beboodt Nillsses och Johans hemman /: hwilken och war Johans Faderfader :/ haar förlijchtz medh Måtaren och sieelf befunnit sigh pra´judicerat honom i dedt han Åkren Greftat på Måtars Skaatha och derföre Goodhwilleligt dedt afståått. Nils regererade att ehuruwähl dedt så förmähles så ähr dedt medh doch annorlunda beskafat, Ty bröstet hörer Mattz Michelson Rundt till, och Skaatan dem, Runten framsteegh och protesterade äfwen på ängen i brostet, indragandes till skiähl att den ännu heeter Frantzhagan af dedt hemmanet som under hans hemman i forna tijder

lagdt ähr, beroopandes sigh wijdare på Simon Möllnars witnesbördh, hwilken berettade dedt hans Sahl. Fader bekändt att Måtaren icke hade wunnit åkren Af Mattss Jöransson, så frampt han icke igenom förlijkningh fådt Engen i bröstet af Rundten för hwilken han gifwit 1 tunna Korn, Måtaren beroopade sigh på hefden påstaendes dedt ängen ingen annans än hans hemman tillhörigh ähr. Runten

:sade

 

252.

 

sade sigh på sin Sahl. Faders Ordh Kunna beswäria dedt Enges hagan är undan hans hemman, Måtaren Kunde icke heller beswäria sin häfd wara Uhrminnes Klanderlöös dy dömbdes att Nämbdemännerne Simon Erichson och Erich Sigfredson besichtiga twistige Orthens Situation, Och huru wijdt hwarderas bohlstadhs Rätt strecker sigh, Giörandes sedan Rätten relation huru dhee des beskafenheet befinna, då Rättens wijdare uthslagh i saaken falla Skall ./.

 

Mattz Olofsson Gunnar i Öfwerjeppu beswärade sigh Öfwer Hendrich Sigfredsson ibijd: för dedt han förledne Sommars medh een Yxhammar honom illa tracterat och slagit då han efter Broofougdens begiären till honom gått att påminna dedt han skulle inställa sigh på Landzwägens reparation, och taga Järnstöör medh sigh, Hendrich Neckade sigh slagit honom uthan allenast stött honom uth genom dören för dedt han warit Otijdigh och brukat Skamlööse Ordh, beklagandes Henrich, att Gunnar wittiat hans Miärda Kastat den Opp på Landet tagit een Lax der uth, och satt sin Mierda i stället igen, sampt att han bergat höö af hans Engh förr ähm han fullfölgdt medh Synen han der på weedh lagh och Rätta begiärt, Gunnar beroopade sigh på Mattz Hanson som beeseedt hans Såår, hwilken betygade att Gunnar haft ett stoort bloodhsåår i hufwudet ett bloodhsåår på beenet och begge händerne warit blå och Upswullnade dedt

Hendrich

 

253.

 

Hendrich Omsijder icke Kunde Necka sigh slagit, Hendrich producerade der emoot Elias Christersson som Edeligen med Gunnars tillståndh wittnade att sedt när Gunnar Opkastat Hendrichz Miärda och tagit der Een Stoor sijk uth den han burit heem, och satte sin Miärda i samma Ställe, Parterne hade inttedt mera att proponera, dy Slötz medh Nämbdens Omrööstande att Hendrich Sigfredsson Böther för 2:ne bloodhsåår som han Gunnar slagit 3 sk.r Smt: för hwardera, sampt för 2.ne blånader 3 sk.r S:mt: för hwardera och dedt efter 10 Cap:l Såra M: balk: mz: w: L: L: Äfwen skall och Mattz Gunnar böta 3 sk.r S:mt: efter 29 Cap:l i Tiufwa B: L: L: Och der icke Gunnar will fortfara medh Synen på Enges twisten efter Rättens förra dom Kan Hendrich det giöra och winna Engen lagligen under sin bohlstadh ./.

 

Carll Ranck i Pensala som ähr sinnat Optaga der ett Nybygge Jnsinuerade Landtmätarens Thomas Lohms attest af d- 28 Junij 692, hwilken besichtigat Orthen och befunnit der wara Godh Lägenheet till åker Engh och uthrymme sampt dedt Stället belägit 1 1/4 Swensk mijhl ifrån Munsala by öfwerst i deras Skaata ingom till hinder eller pra´judice, begiärandes Carll att Rätten wille än wijdare der om Ransaaka, efter tillfrågan Opsteegh Länsmannen Henrich Erichson som ähr booende i Munsala by, Och bekände det Lända ingom till skada i någon

måtto

 

254.

 

måtto williandes han Gierna att dedt till Kongl. Maij.t Och Cronans nytta må Gåå för sigh, hwilket togs ad notam Och till höghwälborne H.r Landzhöfdingens Nådige Confirmatio heemstältes ./.

 

På Hirflax, Kantlax, Moonå och Moonääs boors wägnar tilltalte Af denne Sochn deras Fullmächtige Rådhman Johan Carllson i NyCarleby Stadh wöråboor för dedt dhee bemelte byair till pra´judice bruka fiske i Swartöran och der Opsatt sig boodhar på deras eenskylte Skattägor och Landh, påståendes att wöråboorne må bewijsa sin Rätt der uti eller dedt afståå På Wörå Sochns wegnar instältte sigh LänssMan Mårthen Ruuth med någre andre sine Interessenter, Och påstoodh Gammall uhrminnes Oklandrade hefd och Rättigheet, Sustinerandes att dhee icke fiskia på deras Enskylte Ägor, Uthan uthom hafbandet i willa Siöön, och dhee för Låf och leego, haft Af uhrminnes tijden sine boodar på Swartöran, Johan Carllson sade att dedt dem icke mehra efterlåtes medan denne Skiärgård efter Hendrich Clasons Laghmans doom Af åhr 1583 d- 5 Augusti hörer förbemelte byjar eenskylt till, Wöråboor willia och swengia dem ifrån samfälte fiskerije i Oxgangar Skäregårdh i wöro och wedh der sidsthåldne Tingh fördölgdt Sämbdebreefwet som dem emellan om samme twist warit, påståendes att som wöråboor weehla hafwa sitt fiskie wattn eenskylt freedhkallat

dedt

 

255.

 

dedt och dem i denne NyCarleby Sochn må wederfaras lijka Rätt, medhan dhee in på desse byiars ägor fiska och icke som berättes, uthom hafbandet, dy som dedt skiäligt Synes at enär den eene parten will freedkalla sin sijda må och den andre parten Niuta samma Rätt, Men Rätten eij ähr Kunnogt om desse Skiäregårdar och fiskerijen äro så belägne att Wörå må freedhkalla sitt och medh NyCarleby samfelt någre Af Nämbden först besichtigar twistige skäre gårdarne, då sedan Rättwijst sluth dem emellan falla Skall.

 

Erich Josepzsson i Hirflax inlade dedt afskeedh och Testamente som han emellan sin barn och hustru giord och Uprättadt Af Jnnehåld, att som des barn medh förre hustrun Sahl. Beata Hendrihzdåtter ähro afwittrade i löst Och Klufwit halfwe hemmanet, testamenterar och Uplåter han den andre helften åth sin nu warande och senare barn Kullan medh henne, hwilcket han begiärte Jnsereras actis publicis, dedt eij heller förwegras Kunde uthan togs ad notam ./.

 

Cronones Länssman förestälte Matts Hinderson i Öfwerjeppu för dedt han Rådd Pijgan Margeta Johansdåtter medh barn, Matss Neckade aldeles der till, Margeta påstoodh att han henne under Echtenskapz pra´text hefdat Och

:gifwit

 

258.

 

Mattz Johanson i Carby sade sigh lefwererat till BefallninzMan een 6 D.r plåth och 1 Carolin som eij qvitterat ähr högre ähn 2 D.r 8 öhre Silf:rmt: pra´tenderandes Altså att honom feehlas 12 öhre Silf.rMt: han betygade medh sin Edh efter befallningzMans tillstädiellse, berörde sin Lefwerering, dy låfwade BefallningzMan resten honom gått Giöra.

 

Matz Knuutzson i Wexala framsteegh hwilken beboor ett Crono hemman som warit om 3/4 Mantahls skatt, Men för des Ägors Ringheet, haar han i Greefskapz tijden dedt för 1/4 deehls skatt Optagit och efter förfluten frijheet eij högre skattat; begiärandes nu att samma inläggningh må Lagligen Confirmeras, efter hans Ägor eij Kunna swara mooth högre Skatt, der på han Jnlade Landtmätarens Thomas Lohms Reefninigh Af 692, in Maijo,hwar Af befinnes honom hafwa 5 tunland 1 Caplandz åker 15 3/8 Lass Engh, åkren af half goodh Jordh Engiarne sompt af små tufwat Stenigh Starr wall, een deel af Biöre och hwijt måsa Starr wall och sompt af siländigt Röör och Sältingz Grääswäxt, dugeligit Muhlbeete, skönt fiske wattn sampt Nödhtårftig, weedh= Graantimber Och annan Wärkskogh, medh wedermiöhlqwarns Ställe, hwilket på Cronones Befallningzmans wegnar, Länssman Henrich Erichson tilllijka medh NämbdeMännerne Jacob Knutzson och Erich Larson d- 3. Novemb: 692, sedermera Ransaakat och således befunnit; dy Öfwerlades om huru Stoor skatt han

her

 

259.

 

her efter skall Kunna draga, Och pröfwade medh samptl. Nämbdens Omrööstande att han af förbemelte Ägor och Lägenheeter eij Kan Skatta högre än för 1/3 Mantahl, medhan Engiarne ähro mycket Ringa och swaga, doch heemskiutes dedta i ödmiukheet till hans Nådhes höghwälborne H.r Landzhöfdingens wijdare Nådige Gått finnande ./.

 

Förpantningz OppbördzMan H:r Ullrich Kåck tillsporde sitt herrskapz förpanttnings bönder huru han wed Opbörden och Rächenskaper sigh mooth dem förhållit, begiärandes der någon hade något emooth honom den samme måtte dedt nu för Retten Uppenbara? dhee

swarade sigh inthedt hafwa emooth honom uthan tillstoodh sigh nutit Richtighe Rächningar och sine Lefwereringar altijdh till godå och han Rättwijsligen i partzedlars Opbärande dem handterat; dhee tillspordes af hwadh Orsaach så stoor rest på dem samkadz, dhee swarade dedt Stoora Contributioner och Swårigheeter ringa ägor och andre Olyckor sådant förorsaakat, Och icke OppbördzMannens försummelse eller Flaatheet, medan han dem tidh och åfta Stämbd och hårdt nogh Krafd, hwilket togz efter begiäran ad notam.

 

Wexala booer Insinuerade ett Laghmans doombreef, hwilket lydde Ordh ifrån Ordh sålunda: För alle

thee

 

260.

 

thee ährlige dannemän, Som detta bref före händer när Komma Kan. Bekännes och Kungiör Jagh Henrich Jacobsson Laghmans doom i wärie hafwandes, Öfwer Nårre finne Laghsagu, på dhen Edle och wälborne Henris, Af Rijkzens Rådh H.r Claes Bielke till wijk wegne, att thedt sinne Jagh Laghmandz Tingh hölt medh allmogen af Pedersöre Sochn, uti Närwaro Kongl: Maij:tz BefallningzMändz, den ährlige och wähl förståndige Thomas Jöransons, och wällförsichtige Erich Olofssons till wåiteby, sittiandes uti haradzhöfdinge Stadh, På wälborne herris H.r Claes Flemmingz frijherris till Swidie wegne, sampt i flere gode Mändz, som tå Församblade woro A:o 1594, d- 1 Augusti, Thå Kom för Rätta å satte Tingh, thee af wexala och Kärde till Lappå booarne Om Öfwer wåldh och Orätt. så att thee achte icke theris Rätte Råår och åthskildnat, som Owielldhe Gode män them emellan uthaf

ålder tillförende Ransackadh och Lagdt hafwe, uthan fare thee uth öfwer, them mycket till hinders och Meen. Therföre blef thedt så them Emellan efter lagen Afsagdt, Och Beslötz, Att hwar skall blifwa in om sin egen Röör och Råår, både till Landh och Wattn etc.. Sammaledis weedh dheris Öijarne, så frampt the andre som icke ähr låttz och arftagne medh them, föhra här efter någon booskap, uthan lååf och lego, på Andres hållmar, eller och låta Afbeeta them till skada. Så skulle thee taga samme booskap Oppe till Rette, in till des thee förnögde them deris skadhe igen, uti lijka måtte Och hafwa macht

af

 

261.

 

Och wåldh, thee Wäxala boor af thee lappå, Optaga deris Nooth och Nääth till Rätta, uthaf deris fiskiewatten, Så frampt thee här efter warder them begripe, Och them tilllåthe efter Lagen för Åwärkan bötthe sijne penningar. hwilket Ährande Jagh wålde gaf desse 12 som thå i Nämbden såttho som ähr Mårthen i Edzäwä Bertill Mudensall, Olof Larsmå, Anders Lepå, Lasse Efwijerfwi, Olof alljerfwi, Anders ibid: F.r ibid: Oluf i Boosundh, Grels i Strömenääs, Anders i Strömen och Mårthen Swensson i wäckersall. Thee ther om Ransaakade och wore här faste åth, att denne Ransaakningh, ähr Rätteligh och lagligh skeeth, Och ingen heller må der emooth Stådh, dy dömbde Hagh samme Ransackningh och förlijkning stadigh och fast att blifwa, Oryggeligh Och Obråttzligh att warde hållit Emedhan wärlden ståår, weedh hwars och Eens 40 sk.r för wålle, Och 6 sk.r för Laghmans dom. Och till mera wijsså, högre förwarningh och wijdare wittnensbördh att så i sanningh ähr, Thå Trycker iagh witterligen mitth Signedt å Ryggen thetta breef. Datum A:o Loci die ut Supra C: S:

Och som samma breef war något Gammalt och slijtit, begiärte dhee det måtte efterkommandom till bättre efterrettelse förnyias och i Protocollet insettas, hwilket såssom det wäll läsligit war, blef dedt således ad notam tagit ./.

Anders

 

262.

 

Anders Knutzson i Wexala föredrogh Retten huruledes Byssens samfälte uthmark Och Muhlbeete ähr inkrächtat så noga att det icke mehr Kan tåhla, begiärandes det sådane intächter måtte blifwa förbudit; dy förböödz hwar och een intaga något mehr Af byssens samfälte Muhlbeete Och i synnerheet Af släth marken. Men om något Rödielandh finns skall dedt Synas sampt Skiftas och iämkas efter Skatten. Skolandes LänssMannen sampt NämbdeMannen Erich Larson syna hwadh Een eller annan Af Släthmarken intagit byien till pra´judice ./.

 

Erich Joensson i Pensala Kärde till Matss Pååhlson ibijdem Om Saakören han ähr fälter till för wåda drååp han någon tijdh för detta på hans Moder begångit, Matz sade sigh lefwererat böterne till Länsman Sahl. Erich Henderson, det Sonen som nu är Länsman Hendrich tillstoodh, Men sade dem wara lefwererat till Befallningzman Oloff Sundell Och een deehl till Erichz Sahl. Modermoder, Men wiste icke huru mycket dedt warit, Och som Kongl: håfRättens doom nu icke ähr för handen Kan Rätten der weedh icke något sluta, uthan Erich wijstes till Landz Cancelliet att ehrfara Kongl: håfRättens dooms Jnnehåldh, såssom och söökia Execution der på, då hwar fåår sigh förklara.

 

Hendrich Hansson i Såchloot beswärade sigh det Mattz Olofson uthkommit Roop om hans dåtter. Margeta, som skulle

:hoon

 

263.

 

hoon stulit ull hoos honom när alt fålket warit bårto på Engiarne, tillspöriandes Mattz huru han det bewijsa wille, Mattz framstälte sin Son een lijten Påik om 7 åhr som då warit hemma, hwilken efter tillfrågan berettade att Margeta Kommit dijt, och frågat på hwadh Engh Gårdzfolket warit, då han sagdt sigh eij weeta, sedan haar hoon seedt sigh Om i Stugun och funnit boodh Nyckelen på wäggen, då haar hoon frågat hwadh Nyckell dedt war, haar hann sagdt boodh Nyckelen, då haar hoon gådt i boodhen och tagit der 2:ne Fåårs Ull, säijandes iagh gaf sidst åth din Mohr så myckit Ull nu måste iagh taga lijtet tillbaka, då hoon lupit bårt och lembnat boodhdören Oläst; Margeta Neckade högeligen der till, sedan beroopade Mattz sigh på Mahlin Simonsdåtters wittne, hwilken berettade att hoon haft Ryssor i ett Träsk, dijt Margeta åfta warit och Ryssiorna blifwit wittiade såssom och på sidstone aldeles bårt Kommit, Men Kunde intet wist tillläggia henne; Mehra hade hoon inthedt att beretta; dy som Saaken ähr af föga importance Och Mattz allenast efter sin Påiks berettelse det taahlt, Kännes Margeta frij för Tiufwerij, Och hennes Fader Hendrich Hanson blef förmant, Aga sin dåtter och hålla henne till dygd och Gudz fruchtan ./.

 

Michel Jacobson i Stadhen Trivial Schol betientes för

detta

 

264.

 

detta Ryttare fordrade Af Kyrkioherden Ehrewyrdige H.r Johannes Grandelio sin resterande löön, medan han då warit rector Schola´ och hans förnembste principal, Kyrckioherden förklarade sigh att han warit många åhr hemma sedan tient hoos Sahl: H.r Ringius som då war Conrector och aldrigh fordrat förr än nu när dhee alle döde, denne Saak ähr från General Munstringen remitterat till Höghwälborne H.r Landzhöfdingen, dy Kan Rätten sigh der medh icke befatta ./.

 

Mattz Gabrielsons i Carby Enckia hustru Malin Simonsdåtter förekom och bewijste dedt hoon medh hans Nådes höghwälborne H.r Landzhöfdingens tillståndh af d- 25, junij 686, sitt Swaga 1/2 Mantahls Crono hemman till hielp Antagit ett Crono ödhe af 3/4 Mantahls skatt i bemelte by, Jnläggiandes nu LandtMätarens Thomas Lohms Reefningh och illustraction Öfwer begge hemmanens ägor och wilkor de dato 29 och 30 octob: 692 hwilken befunnit hennes 1/3 Mantals hemman äga 4 Tunlandz och 2 Capplandz uthsäde, Åkerlindor till 19 Capplandh, Och 13 1/2 lass ängh, Crono hemmanet af 3/4 Mantahl 1tunne och 14 Capplandh Åker 2 tunne och 7 Cappland lindor, sampt 5 höö Lass Engh, förmählandes wijdare att till förbemelte hemman finnes gått Muhlbeete, Goodh weedh= och Nödhtårftigh Timberskogh, behielpeligit fiskie wattn, och Miöhl qwarn i Kåfwiiåki åån, sedermera haar Cronone BefallningzMan

Wälbet:de

 

265.

 

Wälbetrodde Lars Bruun tillijka medh twenne Nämbdemän d- 10 Januarij nästledne ytterligare Ransaakat desse hemmans Ägor och wilkor, och befunnit det Concordera medh

Landtmätarens Reefningh, dy pröfwade och öfwerlade nu Om Skatten der af, Nämbden intygade der wara Swagh Jordhmåhn och fråstnembd, Och Engiarne som äro mycket Ringa förwahlnade och mästadeehls föga dugse, dy pröfwas hoon Kunna Skatta af sitt egit hemman för 1/3 deehls Mantahl Och niuta på Ödes hemmanet ännu 4 åhrs frijheet till dhee 7. hoon före Nutit och således 697 begynna der af Skatta för 1/4 Mantahl, blifwandes sedan under een Röök hennes skatt framgeent 7/12 Mantahl, doch detta till hans Nådhes höghwälborne H.r Landzhöfdingens wijdare Nådige Gått finnande i Ödmiukheet heemstält.

 

Anders Jöransson Pelkonens i Kyrkioby Käremåhl till Mattz Michelsson och Matz Jacobsson ibijd. Om åkerbyte i Heikbren skaatan, Kunnde Retten icke finna sigh uti eller inhempta någre skiähl till des Uplysningh och sluuth, dy dömbdes det under Syyn Af Jacob Knutzson och Erich Anderson på Succumbent och Omkåstnadh, då Retten om des beskafenheet blijr underrättadt Skall Finalt uthslagh falla.

 

Jacob Jacobsson i öfwerjeppu Kärde till sin Sahl. Broders Enckia Kirstin Nielsdåtter, Om något Jorde godz och huus som hoon efter sin Sahl. Man genom förlijkningh undan hans hemman innehafwer, söökiandes få dedt tillbaaka, medan han för hennes

Otijdigheet

 

266.

 

Otijdigheet Och Olåth eij Kan begåå sigh medh henne der på ägorna Kirstin swarade sammaledes att hoon Gerna will skillia sigh ifrån honom. Begiärandes fåå löösen för sitt Tårp och tilldeehlte ägor efter förlijkningen och Jacobs förplichtelse Af d- 15 februarij 688, Jacob sade och sigh Gerna willia löösa henne uth, dy förordnades Cronones Länsman tillijka medh Jacob Knutzson wärdera dedt honom tillhanda.

 

Michel Jacobson i Stadhen bewijste sigh genom Nämbdeman Hans Jsaachsson låtit Citera sin broder Josep Jacobsson i Kyrkioby, som icke Comparerade, inläggiandes een Rächningh der i han fordrar för arf försträckningh, Expenser och Arbeete 48 D.r 10 ohre K:mt: der emooth Aförer han för weedh och 4 dagars Arbete 5 D.r 16 öhre K:mt:, Och seuter Saldo till 42 dal.r 26 öhre K:mt: dedt han wille Edeligen verificera, dy lijkmätigt Kongl. reglementet Om Justitiens befordran, dömbdes Joseph betahla bemelte 42 dal.r 26 öhre K:mt: doch Ståår Joseph Öppet framdeehles afräckna der han Kan bewijsa sigh något mera der på betahlt ./.

 

Dawid Dawidsson och Pehr Carllsson i Kåfiåki, som een tijdh beboot ett Cronohemman tillsammans, twistade nu Om huusbonde wället och besitningen i hemmanet söökiandes uthdrijfwa hwar annan; Nämbden berettade att desse ähre begge flitigo Karllar och mycket

wacknet bebyggdt och Excolerat hemmanet, sampt Anseenlige penninge påster till des Cultur och rest Af sin införde medell begge uthlagd, förmenandes dem icke wähl Kunna Umbära hwars annans hielp, Så föreenttes dhee

att

 

267.

 

att begge serskilte beboo hemmanet, Och deehla ägorne sins Emellan, hwilket dem eij förwegras Kunde så wijda som Lego hions Stadgans de A:o 686 2 punct förmählar och tillåter, dy begiärtte dhee att af doomhafwanden iempte Nämbdemännerne Jacob Knutzson och Simon Möllnar boolags Rifningen och Jämkning dem emellan förrettas.

 

Grels Hansson i NyCarleby fordrade af Simon Hanson Draka för försträcht Salt och penningar een Summa af 6 dal.r 24 öre K:mt: Drakan påstoodh det wara betahlt medh hööslagh som Grels nutit, Nämbdeman Simon Mölnar Eskades till wittne, hwilken bekände Engen burit 1 bondeskrinda höö ett åhr, dedt andre twå, Men dedt 3:die åhretz wäxxt haar hann icke beseedt, pröfwades wara 4 Skrindar In alles, hwar af gåår halfhööet för bergningen, blifwer altså 2 Skrindar som Komma till Afräckningh å 6 sk.r skrinden, giör 3 D.r rester, Altså 3 dahl.r 24 öhre K:mt: som Simon dömbdes till Grels betahla medh 6 sk.r K:mt: expenser.

 

Såssom ifrån Lappå Sochns Tingh A:o 690 ähr Upskutit om dedt att Mattz Eskellson Somp från Lappå Sochn och Kauhajåkiby ähr misstänckt warit wållande till Sahl. Olof Lauttamusses omkompst, som ähr funnen dödh i een åbacka her weedh Kyrkioby, och bemelte Somppi i medler tijdh såssom een afwijta haar bårtta warit, Och ingen weetat hwarest han sitt tillhåldh haft, Men nu igen Kommen, Synes eij wara weedh fult förståndh,

 

268.

 

Så instältte sigh nu bemelte Somppi, Och emedhan han icke ähr weedh sitt fulla förståndh fölgde honom Sonen Jacob Somppi. Altså i Anledningh af Ransaackningen förkallades Bårgaren Mattz Carllson i NyCarleby Stadh hwilken efter Aflagd Eedh berettade, att han samma tijdh Kommit medh höö Opp ifrån och mööt Sahl. Lauttamus på Jerfbackan weedh pass 3 byss skåth hijt om åbacken der han sedan fanns dödh, och ingen warit på wägen der emellan, sade och att han icke wiste hwarest han mööth Somppen medan han honom icke Kände, uthan sade sig mööth många Lappå bönder på wägen något förr ähn hann Kommit till den backan der Lautamus ähr dödh funnen, mera wiste han icke beretta; Sedhan förestälte Sompen Matss Philipsson Bårgarens brömsens drengh i Stadhen som och Kommit Opp ifrån, hwilken efter aflagd Edh bekände att han medh een hööskrinda Mööth Somppen weedh Mickelsbackan ett stycke neder om der Lauttamus fans dödh, och sade att Somppen warit så drucken att han eij Kunnat Kiöra hästen af wägen för lasset, Uthan Mats sielf ledd den förbij sigh, Och Een stund der efter haar han Mööth Sahl. Lauttamus, hwilken och Kiördt i Gående och dedt dedt warit nedan före weedh Raijbäcken. Nämbdeman Hans Jsaachson i Kyrkioby som först funnit Sahl. Lauttamus bekände nu som förr, att hästen stått twert i backan och sedan warit tämblat 2 gångor öfwer ända, och Sahl. Olof fallit till Ryggia uhr slädan uth före backan och haft håhl baak i Nackan, hwar igenom mycken blodh uthlupit på Jsen, sade och att hans Lååswecka Ramblat uht slä:

:dan

 

269.

 

:dan och Lågh Öppen på Jsen medh Nyckelen i Lååset och Toobak hängdt uth uhr wackan; Somppi förehöltz dedt giöra honom Misstänckt att han tillbaaka Kommit till Staden som förre Ransaachningen förmähler. Somppi såssom een annan fååkunnigh swarade alz intet, Uthan Sonen förklarade att hesten warit Laath, och Kunnat tillbaaka wända då Fadren lågh drucken i slädan och ingen på Kiörde, efter som dedt och warit när Staden dädan han Kom. dhee Kyrckiobyboor tilltaltes för dhee uthi åbackan elak wägh hållit, hwilke Upwiste een förlijknings skrift som förmähler att dhee medh 10 D.r S:mt: försoont Målssäganden. Flere skiähl eller wittnen blefwe nu ey framskafade, Altså togh Rätten saaken i betänckiande Och befann denn af fölliande Omstredigheeter, Att Oanseedt 1. Somppen som Uthreest af Staden förr ähnn Lauttamus hade sedan efter hans dödh warit funnen i Staden, som giör honom Misstänckt i Saaken. doch der emooth såssom Somppi haar warit så drucken att han eij Kunnat Kiöra sin häst som wittnat ähr, så haar hästen och Kunnat Omwända dijth dädan han Kommen waar, efter som thedh ey waar långt ifrån Stadhen. 2. ähr Edeligt wittnat att emellan dedt Stället der Lauttamus ähr dödh funnen och der han lefwande sedder waar, hade allenast 3 Bysse skåth warit, och ingen Reesande Synts där emellan 3:o Backan där lauttamus foor Uthföre Och straxt nedan före döder fans warit brant och haal, hwarest han Kunnat Omkull Kiöra och af dee där nedhslagne pålar skada fåått

4.o

 

270.

 

4.o dedt Rychte som till Lappå Kommit, hade taahlt att Lautamus skolat weedh NyCarleby Stadz Tullpoortt dödh funnen warit, hwilket af ingen annan sanningh finns, så Kan och det wara een Gissningh att han berettat ähr af Somppi Slagen wara 5:o Lautamuses Arfwingar eij heller nu Kiära på Saaken, uthan lengst för dedta giordt Kyrckeby booerne förmedelst elak wägh i backan, skylldige till Fadrens dödh Och bemelte Kyrkiobyboor der om förlijkt sigh. Alt fördenskuld pröfwade Rätten, dedt Lautamus af ingens handa werk haar dödh blifwit. Och dy Kendes Somppen frij för att wara bane Mann till hans dödh, Och desslijkes häradet frijt för Mordh Gieldh. Jämwähl efter som Kyrckioby booerne ähre medh Målzäganderne förlijkte för elaka wägen, dy Lijkmätigt dedt 24 Cap.l i Byg: B: L: L: Kennes och dee i dy måhle frije, doch till den högl: Kongl: håfRätt Saaken i ödmiukheet heemställes ./.

 

Brofougden Jacob Bertelson proponerade att wägen i By backan der Sahl. Olof Lautamus sigh till dödz fallit icke Kan för wåhrflodens åhrliga förderfwande hållas weedh macht af dhee bönder som honom her till bygd, förmenandes att Hans Jsaachsson, Michelsbacka= Drakabackan och Jerfbacka hemmanen, Gabriel Påhlson, Hans Sigfredzson och Josep Sårfwist, som där till ähro Nermast belägne, Och deras ägor Gräntza der in till, ähre plichtige att hielppa

till

 

271.

 

till samma backas reparation och weedh macht hållande, det dhee der om tillsäijes Af Broofougden Och om dhee hafwa något jäf der emooth, Skall dedt weedh nästa Tingh Andragas, då i Saaken skall doom falla.

Sammaledes Andrgh och Broofougden om Stoora åbroon weedh NyCarleby Stadh som mäst heehla Sochnen påkåstat, allenast någre som dedt icke Giordt måtte framföra ståckar till dess reparation, dedt Kåfiåki booer nu Goodwilligt Uthfästa, dy böör och dhee andre dedt giöra som icke förr fördt, Ooch der dhee hafwa något der emooth Kunna dedt i nästa Tingh Andragas, då änteligit sluuth falla skall.

 

Hanss Thomasson i Kyrckioby beswärade sigh öfwer Malin Hansdåtter i Moonääs för dedt hoon Genom Nämbdemännerne Jacob Mattson och Hans Jsaachson låtit citera honom hijt till Rätta om Arf som ähr förr dömbd uti, och icke instält sigh att uthföra sitt Käremåhl, uthan han förgäfwes heela Tingz tijden sigh her Uppehållit och wänttat, påståendes hoon måtte plichta derföre, dy lijkmätigt 12 Cap:l i Tingh M: B: fältes hoon till 3 sk.r S:mt: sampt dömbdes Ehrläggia till Hans 1 dal.r K:mt: för tijdspillan.

 

Grels Anderson i Carby som skall tillträda besittningen af 1/2 Mantahls Crono hemman i bemelte by, medan Erich Jacobson som det her till beeboodt för des ägors

Ringheet

 

272.

 

Ringheet eij förmåhr derföre mehra skatta uthan träder der ifrån, Jnlade Landtmätarens Thomas Lohms Reefningh af d- 31 octob: 690 hwar af befinnes under samma hemman wara 4 tunne och 26 Capplandh åker 11 Capplandh Lindor, sampt 13 lass Engh, Gått Muhlbeete och weedhskogh, Nödtårftigh Timberskogh behielppeligit fiskiewattn och Qwarnställe i Kåfiåki åån, Om hwilken Reefning Cronones BefallningzMan Wäl: Lars Bruun d- 20. Januarij 693 Ransaakat och den Rättskafens befunnit, sampt nödhwändige huus på hemmanet, som attesten af förestående dato wijdare Uthwijsar, Pröfwades Altså nu om skatten huru stoor han der draga Kan, Nämbden bekände der wara fråstnembd Jordh och Swagh, sampt uthi Manna minne der på warit 7 åbor, som för Swagh lägenheetz skuldh der eij Kunnat boo. dy ehuruwähl åkren ähr något till uthsäde doch af Kleen Jordh, Och ängiarne Ganska Ringa att dhee icke swara emooth åkren, förmenes han eij Kunna skatta högre än för 1/4 Mantahl; hwilket hans Nådhe höghwälborne H.r landzhöfdingens Gått finnande i ödmiukheet heemstelles ./.

 

Häradzhöfdingens H.r Henrich Kluwensichs Fullmechtige visiteuren i Nycarleby Grels Hansson Angaf Bårgaren Jsaach Mattson i NyCarleby för dedt han uthan Låf bergat och afhendt 3 Stadzskrindar höö på häradzhöfdingens hemmans skatt ägor Bruns ören, Jsach framlade häradzhöfdingens Ombudsmans Johan Kattz attest af d- 6 Septemb:

691.

 

273.

 

691, der i Katten tillståår sigh hafwa efterlåtit Jsaach berga uthwäxten Af bemelte Bruns öhr hållma sedan han sielf gamble Engen bergat, och dedt emooth den undsättningh Och hielp Jsaach giordt till Smedzbacka hemmanet medh ett hion som hulpit i 8 dagars tijdh Skära åkren sampt efterlåtit för 5 dahl.r K:mt: Giödningh der till; Fullmechtigen sadhe Häradzhöfdingen hafwa destinerat andre medell till sådane Uthgifter, jnsinuerandes Bårgmestare och Rådz i NyCarleby Skrifteligh förbudh af d- 22 Junij 691 på een allMän Rådhstugu dagh publicerat der i Bårgarskapet åthwarnas, efter häradzhöfdingens begiäran taga sigh för slijk handell till wara weedh laga plicht; påståendes Fullmechtigen dedt Jsaach måtte plichta för Bårgmestare och Rådh förbudz Öfwerträdande, såssom och för tiufnadh, och betahla hööet a 2 dal.r Sölf:r Mt: lasset, medan hans Booskap för Foderlöösheet, der efter lijdit stoor nödh, Fullmechtigen Jnlade och ett Extract Af NyCarleby Stadz Protocoll d- 12. Martij 692 passerat, innehållandes att Häradzhöfdingen låtit citera Jsaach till Rådhstugu Retten och han eij Comparerat, då haar häradzhöfdingen låtit annotera honom för een Tiuf, Jsaach swarade nu att dedt måtte bewijsas honom eller ware häradzhöfdingen sielf den samme han för wijdt honom; Fullmächtigen producerade till wittne Erich Jönsson i wäxala, hwilken efter aflagd Eedh bekände att sedan Katten slagit hållmen, Och han skulle föra booskap dijt i bete

efter

 

274.

 

efter Bertells Mässa tijden, då hade Jsaach Mattson tillförande fördt dedan een Bååtz last Grääss som han Af uthwäxten slagit, Och hans Lijar lembnat der qwar, hade Katten sagdt sigh skola föra dem dädan åth Jsaach, Men sedan förgiätit dem, Reest bort och inthedt tagit Lijarne medh sigh, då något Grääs i Buskarne och uthi een lijten wijk warit Oslagit, een dagh der efter haar han åther Kommit dijt på hållmen då haar Lijarne warit bårtta Och weedh pass 2 böölor war tagit af Kattens höö breedd, Men wiste icke hwem det haar giordt; Jsaach tillstoodh sigh sielf hemptat dädan Lijarne och slagit dedt som war lembnat af uthwäxten, sampt i skogen Och på een lijten wijk. Men bedyrade sigh högeligen icke tagit ett Strådh af Kattens höö Och tillböödh der å sin Eedh; Katten Närwarandes tillijka medh een hans drengh Erich Erichzson som Jsaach från något wittnande iäfwade sade att

något höö uthom hans weetskap bårt Kommit, doch wiste han eij beskylla Jsaach derföre, sadhe och att dhet som Oslagit lembnat hade han låfwat Jsaach att berga för dagzwerke och giödningh, efter som han sielf eijj hintte medh Gårdsens fålck att berga. Tillstood och sigh så taahlt och wara passerat om Lijarne som Erich Jönsson wittnat, Fullmechtigen begiärtte att saaken må beroo Till näste Tingh, Menandes sigh wijdare Skiähl inskafa Kunna.

 

Lijsa Simonsdåtter i Munsala som beeboor ett Crono:

:hemman

 

275.

 

hemman begiärte dedt hennes Gifto Rätt måtte i löösören Afwittras, der till förordnades LänsMannen Tillijka medh NämbdeMan Jacob Knutzson som dedt förretta Skola, Afdragandes först all bewijsligh Giäld.

 

Jacob Jacobsson i Öfwerjeppu Kärde till Simon Olofzson och Jacob Knutzson ibid: för dedt dhee inthedt efterlåta honom byggia och hafwa deehl medh sigh i Qwarnen Nedan för hans gårdh, uthan der intagit Uthbyssmän Hanss larsson, Simon och Mattz Runt hwilka dedt föga behöfwa, medan dhee weedh sine egne Gårdar hafwa Enskylte Qwarnar, der emooth som han ingen Qwarn deehl någorstädes Äger, Påståendes att som Fårssen och Qwarnstället ähr belägit När weedh hans Gårdh och under hans boohlstadh, må han så mycket Närmare wara berättigad der till ähn Uthbyssmän som dedt inthedt behöfwa; Simon Olofson framlade een häradzdoom af åhr 1681 d- 30, Augusti hwilken tillägnar honom Qwarnstället så wijda dedt 33 Cap:ll i Jordabalk: Landz Lagen förmåhr, der emooth exciperades att lijkmätigt 34 Cap:l i Byg: B: L: L: haar Qwarnen allreedo förtient sin Byggnings bekåstnadh. Rätten Öfwerlade detta och pröfwade att som Jacob icke allenast för sin trångzmåhl uthan och förberörde Skiähl ähr Närmare inlöösa sigh i Qwarnen än uthbyssmän, som den föga behöfwa, dömbdes att Jacob efter Mätis Man:

:na

 

276.

 

=na Ordom fåår inlöösa till sigh een deehl i samme qwarn, Och om der icke åth alle Lägenheet ähr, skall uthbyssmännerne som ingen Rätt där i äger träda der ifrån.

 

Jacob Mattzson i Öfwerjeppu protesterade emooth sin Swåger Jöran Jacobsson ibijd: för dedt han will trängia honom från besittningen i dedt 1/2 Mantahls Crono hemman som hans Sahl. Fader af öde Optagit och i bruk bracht sampt wähl i alla måtto Cultiverat, Jöran sade sigh icke weela trängia honom uthan som han der stoort arbete och sin Mandoom Nedhlagdt, begiärte han fåå Klyfwa det medan dhee eij annars Kunna sämias, Och som hemmanet efter noga Ransaakan och Nämbdens pröfwande eij Kan tåhla någon Klyfningh, Uthan Synttes skiäligit att dhee deehla ägorne Och beboo dedt tillhoopa under een Röök, Lijkmätigt lego hions Stadgans de A:o 1686 den 2 punct, doch till hans Nådhe höghwälborne H.r Baronen och Landzhöfdingen dedta i ödmiukheet heemställes. Skolandes RådhMannen Johan Carllson, och Nämbdeman Simon Möllnar deehla Jordh ägorne dem emellan, såssom och Skifta Arf Syskonen emellan af dedt löösa seedan Gielden af Oskifto Guldin ähr medan det fasta hörer Cronan till.

 

Hanss Thomason i Kyrkioby Androgh Rätten huru såssom för 2 åhr sedan hans Fader Och een des broder i fählreesan

omkommit

 

277.

 

Omkommit, Och han sedan tillijka medh sin Faderbroder Mattz Simonsson beeboodt hemmanet, Men sadhe för Osämia Och olåth skuld eijj mehra Kunna medh honom Öfwereens, påståendes fåå uthlöösa honom efter Arfskiftes längden af d- 4 Octob: 672: Mattz exciperade att som han der sin Ungdoom och hellssa medh Stoort Arbeete på hemmanetz Uppehållande nedhlagdt må han på sin Ålderdoom eij drifwas der ifrån, uthan fåå Klyfwa hemmanet som beståår af 1 heelt Mantahl Skatt och goda Ägor; Nämbden bekände wähl att Mattz haar warit een mächta trogen och flijtigh Arbetare, Men sadhe hemmanet som Reedan Ståår under Stoor Giäld aldrigh tåhla Klyfningh uthan der af ruineras, och begge till skada öde Lembna, när detta dem således förehöltz förlijktes dhee, att dhee beboo hemmanet begge under een Röök, och Skifta Jorden sins emellan, begiärandes der till Rådhman Johan Carllson och Länsman tillijka medh Nämbdeman jacob Knutzson, hwilket dem eij förwegras Kunde, så wijda dedt medh legohions stadgans de A:o 686 den 2 punct Eenligit ähr.

 

Agneta Jöransdåtter i Kåfviåki Kärde till sin Swåger Johan Hinderson ibijd: om wintter Kåst, medhan hoon der Sommaren Öfwer Arbetat, Johans hustru Swarande bewijste att hoon der på Reedan bekommit 2 Sk.r höö, och 600 näfwer, sampt att des 2:ne Små barn haft

sin

 

278.

 

sin Föda Af hemmanet, Och födes ähn 2:ne fåår åth henne Öfwer winttren, förmeenandes Agneta som icke ähr någon stadigh Arbeetz Menniskia eijj mehra förtient i Sommar, Agneta sadhe att hoon till sin barns föda sielf slachtat ett fåår Af sina, Johans hustru tillsade henne Goodhwilligt 1 fåår, Och 2 wackar hwardagz miöhl, der medh Agneta dömbdes låta sigh nöija medan det ähr ett fattigt boo, Och hemmanet ståår under Stoor rest, eij heller Kan Agnetas Sommar Arbeete Större löhn hafwa meriterat.

 

Pastor Loci Ehrewyrdige H.r Johannes Grandell tilltahlte Jsaach Mattson i Stadhen för dedt han fört sin fåår på Långhöhran Prästebordz Skiär, och när han derföre blifwet Stämbd haar han sagdt Kyrkioherden låter löpa medh Aprill Zedlar i Januarij Månadh, Jsaach bewijste medh Wexala booers attest af d- Februarij 693 att han haft Fåren på dheras Enskyllte Skiähr, sampt medh Gertrudh Andersdåtters Attest af d- 2 Februarij 693, att för Storm och Owäder i Nödhfall weedh Michaelis tijdh, släpt dem på långöhren i 4 dagar; Kyrkioherden eftergaf honom dedt medan han i nödhfall dedt giordt, Leeth och publicera Hans Jacobssons Laghmans doohm de dato 1 Martij 1615, der i förbiudes weedh 40 sk.rs wijte för hwar booskap föra något Creatur på Långhöhren ./.

Kirstin

 

279.

 

Kerstin Olofzdåtter i oxgangar kiärde till sin StiufSohn Anders Mattson i Munsala om några införningar som Lembnat hoos Anders när hoon och des Fader dädan flytt, som skall beståå af ett stoodh derföre Anders låfwat een fåhla, 4 tunnor Spanmåhl Och 3 dal.r 8 /: K:mt: för Tegell, Anders Kunde eij neka der till bewijsandes allenast sigh betalt der på 1 Tunna Spanmåhl, dy dömbdes han betahla eller ifrån sigh lefwerera Fåhlan, dhee resterande 3 tunnor Spanmåhl sampt 3 D.r 8 /: Kmt: Kerstin pra´tenderade Expenser, Anders påstoodh sigh mycket hulpit henne, och icke af Treesko uthan af fattigdoom dedt Lembnat Obetalt, dy blef hennes Käran der uthinnan Ophäfwen ./.

 

Jöran Johanson Pelkonen ii Kyrkioby begiärte dedt Rätten wille förordna Män som Skifta Arf efter hans Sahl. Fader honom och Syskonen emellan, der till Nämbdemännerne Erich Sigfredsson och jacob Knutzson förordnads.

 

RådhMannen i Nycarleby wäll: Niels Ferling, beswärade sigh skrifteligh öfwer Michel Mårthenson i wuoskåski för dedt han som andre des grannar icke betahlt hans organist lööhn ifrån 668 till 678 inclusive a 1/2 dal.r om åhret; Och sedan ifrån 679 till och

medh

 

280.

 

medh 691 fordrar han för 12 åhr a 8 öre K:mt. om åhret, Men 689 och 692 haar han betahlt; Michel instälte sigh inthedt på Laga Citation af Thomas Sigfredson ehrhållen, dy pålades honom medh det fodreligste infinna sigh hoos Ferrlimgen till liqvidation, som Rådhmannen Johan Carllson förrettandes warder. Skolandes michell så mycket betahla till Ferlingens lööhn som andre des Grannar.

 

Uthi Gamble Nämbdemans Olof Mattzsons i Öfwerjeppu Ställe som genom döden Afgådt, Antogs Erich Sigfredzson i bemelte by till nämbdeman, hwilken och nu Aflade sin Nämbdemans Edh ./.

 

Pehr Carllsson i Kåfiåki Anklagade Johan Hinderson ibidem för dedt han åfendteligen Kallat honom Tiuf, Johan war icke tillstädes uthan hans hustru swarade att Mannen dedt sagdt af hastigheet doch medh limitation till des han skulle bewijsa det han för wyrdige Prästerskapet beklagat Johan som skulle han haft banskap Och Olåth i sitt huus medh Agneta Jöransd:r, Agneta Närwarande kunde icke necka att Johan Trätt på henne, hustrun afbadh Mansens feehl medhan dedt skedd i dryckesmåhl i ett Bröllop och sade sigh eller Mannen inthedt Oährligit medh honom weeta; dy Kännes Pehr frij Och af allom Oförwijtt, sampt att bekomma 1 dal.r K:mt: Expenser.

Cronones

 

281.

 

Cronones BefallningzMan Wälbet:de Lars Bruun, Anklagade Knuuth Thomasson i Kyrkioby för dedt han i förledne wåhras i des frånwaru weedh Spanmåhls Uthskeppningen tedd sigh mycket Otijdigh och Ohöfligh moot dess hustru och medh Otienligh Ordh henne bemöött, när hoon för betahlningh weehlat påläggia honom Uthskeppa mera Spanmåhl ähn han i Crono booden inlefwererat efter dedt war stoor hastigheet, Ty Fahrkåsten lågh Segellfärdigh och hade wind, Knuuth Afbaadh sin hastigheet och Oweeth förplichtandes sigh till all Lydno och Ödmiukheet, Omsiijder uppå hans trägna böön eftergaf BefallningzMan honom sitt förseende ./.

 

Cronones BefallningzMan Wälbet:de Lars Bruun proponerade dedt han för restens mycken= och wijdlyftigheet sampt öfwerflödiga andre angelägne ährenders occupation eij hunnit förfärdiga rest Längden som weedh tinget skulle verificeras, dy i medler tijdh, tillsporde han allmogen Om icke dhee weedh bohlräckningen nutit all sin lefwereringar till godå Och tillstådt resten, dedt dhee samptelige bejakade som Närwarande wore, hwilket togz efter begiäran ad notam ./.

 

Cronones BefallningzMan Kungiorde Allmogen dedt bårgarne i NyCarleby Jsaach Matzson

Påhl Reepslagare, Elias

:Erichsons

 

282.

 

Erichssons Enckia och Carll Mattzson, hafwa i Sochlooth by för någon tijdh sedan begynt bruka Ödes hemman, Men som dhee dem eij behörigen Cultivera medh åkerbruuk och huusbyggnad, dy Upböödh BefallningsMan samme Ödes hemman att Om någon skulle willia Optaga dem på frijheet skulle dedt ståå honom frijt ./.

 

Cronones BefallningsMan Wälbetrodde Lars Bruun inlade Rättens bewijs att han 692 d- 17. februarij haar 3:die Resan lagl: Upbudit åthskillige börde hemman her i Sochnen för stoor rest till Cronan, Men som deres löösören eij ännu war wärderat, huru wijda dhee emooth resten förslå, Natt och Åhr eij heller ännu förbij efter efter 3:die Opbodet som lagh säger, dy Kunde fasta på dem icke bewillias, förr ähn alt sådant ähr passerat ./.

 

Johan Wackor Insinuerade den Arfs förlijkningh som 691 d- 25, Augusti emellan honom och hans Broder barn ingått är, der i deres fader Hendrich wackor sigh till Uppehälle i sin ålderdoom förbehållit och undan tagit 7 Spanlandh 10 1/2 penningelandh åker och 38 skrindlandh Engh, Nämbligen Åkren i SöderÅkren 4 Spanlandh Dahlgiälan 3 Spanland af hamplandet 10 1/2 penningelandh, sampt i Stoorfallet 14 Skrindlandh Engh 2 loodhställen om 8 Skrindlandh, heemstranden 3 loodhställen Om 9 Skrindlandh NyRödzle 7 Skrindlandh, hwilket han begiärte nu Specialiter actis publicis insereras måtte det ho:

:nom

 

283.

 

=nom eij förwägrades Emedann dedt och 691 weedh Sommar Tinget ähr lagligen Confirmerat.

 

Fordom Commendantens Sahl. H.r Johan Forsmans Enckia dygdesamma Matrona hustru Susanna Johansdåtter Insinuerade sin Sahl. K: Moders dygdesamme Matrona hustru Margaretha Pehrsdåtters Testamente af d- 25 Martij 688 på halfwe Forsbacka hemmanet hwilket sålunda Lydde: Alldenstundh Jagh Undertechnad uti mitt fattige Enckieståndh och höga ålder ähr wähl och Nöijachteligen worden försörgd och Uppehållen Af min Mågh Sahl. Commendanten Johan Forsman så när 30 åhr, och sedermera af hans efterlefwerska min K. dåtter Susanna Johansdåtter in till denne dagh, hwilken och sigh förplichtat hafwer, att draga all Möijligh försårgh för migh in till min dödh, Och sedan låta migh hederligen Komma till Grafwa, Fördenskuld i skylldigt betrachtande till alt detta, och mycket annat som min Mågh Sahl. Commendanten för Forsbacka hemman uthlagt och bekåstat hafwer, af sine egne Reeda medell, sampt dedt i många åhr Uppehållit, Och mästadeehles bebygdt, der till dhee andre mine barn slätt inthedt Contribuerat, och detta halfwa hemman dess för uthan min Mången gåfwa ähr, Så testementerar iagh samme min Andeehl uti Forsbacka hemman, så wähl uti lööst såssom fast, ehwadh Nampn dedt helst hafwa Kan, Och migh tillhörer, min förbemelte K. dåtter Susanna att niuta för sitt egit till Ewerdeligh Och Oklandrat Egendoom, fram för någon Af min barn och barnabarn, för sigh

och

 

284.

 

Och sine Arfwingar, hwilka hoon medh Sahl. Forsman bekommit. hafwer Och nu i Lijfztijden wara Kunna, Allenast min dåtter Karin wille hoon för dess fattigdoom skuldh efter min dödh ihåghkomma medh något af mine Gångh Kläder, ehuruwähl hoon tillförende nogh och mycket gådt af dedta huuset åthniutit hafwer detta mitt frijwilliga och Skylliga Testamente till min dåtter Susanna och hennes förbnemde Arfwingar beder Jagh Tienstel.n

den höghtärade häradz Retten tächtes i Protocollet fatta, och wederbörander laga Confirmation her Oppå meddeehla, Att detta så min fullkomblige willia ähr, Låter Jagh mitt Nampn her underskrifwa, och medh underskrefne Gode herrars och mäns witne verificera Datum Forssbacka d- 25 Martij A:o 1688: hwilket testamente efter begiäran ad notam togs, efter som thedh i Testatricis lijfstijdh eij återkallat bleef, doch emedhan thedh fasta egendoom Angåår, Skall thedh wederbörande Arfwingar Communiceras.

 

Knuth Jacobsson i Hirflax Insinuerade een Arfskiftes Lengdh af A:o 688 d- 1,, octob: förmedelst hwilken 105 D.r K:mt: dess bror Sohn Jacob Jacobsson efter sin Fahrfader Jacob Mårtenson för Fäderne och Möderne till Arfs fallit Och hoos Kåcken såssom Förmyndare insatt ähr, fordrandes dem af Kåcken tillbaka efter som Jacob Jacobsson Ogift och barnelöös Genom döden Afgången ähr, Mårthen Erichsson i Hirflax som ächtat Jacobs Moder Margeta Simonsdåtter medh hwilken han een dåtter Brijta Aflat pra´tenderade och så att hoon i samma arf deehlachtigh blifwa må, efter som Modren Genom döden Aflijdit. Kåcken tillstoodh

sigh

 

285.

 

sigh emoothtagit 93 D.r K:mt. Och att Sahl. Margeta een Koo bekommit, hafwandes 60 D.r K:mt: behållit och 33 dal.r Anlagde ähr till ett hemmans Kiöp som Modren på Sohnens wegnar inbördat, Begiärandes att Rätten förklara wille hwem dhee behållne 60 D.r K:mt: bekomma Skall. Bemelte Margeta Simonsdåtter ähr dödh blifwen förr ähn berörde Sohnen

Jacob Jacobsson, Altså Slötz att Jacobs Fahrbroder Cnuth Jacobsson medh des Syskon ärfwa och sigh emellan skifta des broderSohns Jacobs Medell så dhee behållne 60 dal.r som Koon, och dhee 33 dal.r som i hemmanet Anlagde ähr. hwar af Modrens begrafningz Umkåstnadh eij Afkårtas Skall. Men dhee Medell som Jacob efter des Moder Margeta tillfallit efter arfskiftes längden d- 30 octob: 691 som Rådhmannen Johan Carllson Uprättadt böör half Systren Brijta allena behålla. Jämwähl 1 Klädes Kiorttell och tröija som efter 688 åhrs Inventarium befinnes af Gamble Mannen Jacob Mårtenson åth Sohnehustrun Gifwen wara, Och Knuth Jacobsson sedermera till sigh tagit, Skolandes Knuth samma Klädning till Brijta restituera.

 

Erich Andersons i Pensala hustru fordrade af Pehr Mattzson 18 dahl.r K:mt: som Pehrs Son blifwit Skylldigh på hästbyte åth Erichz Broder Simon, hwilka 18 dal.r sedan weedh arfskiftet 688, blifwit Simon på hans Arfsdeehl tillslagne det bytes Lengden tydeligen uthwijsar, Pehr sade sigh intet weetha der af medan Sonen ähr till fremmande Land

 

286.

 

på Skepp uthreest, Erichz hustru påstoodh att Pehr ännu har hästen Och att han der på Reedan betahlt 5 dal.r K:mt: det Pehr eij Necka Kunde, hoon wille och beswäria att hennes pra´tention på dhee resterande 13 dal.r ähr wiss och inthedt på dem wara betahlt, Men som hoon war hafwande Kunde Rätten icke tillåta henne Edhen uthan hennes Mann som nu eij Närwarandhe ähr skall medh sin Edh ehrhålla dedt Pehrs Sohn för sin Afreesa inthedt betahlt på hästebytet.

 

Mattz Erichson i ytterieppu Kärde till Erich Thomason i Kyrckioby om 1/4 deehl i een Qwarn i Haraldzfårssen, Erich Jnlade een Laghmans dohm af A:o 673 d- 2 augusti sampt een häradzdoom af åhr 679 d- 8 etc. Martij hwilka bägge tillägna Erichz hemman bemelte 1/4 deehl Qwarn wara, Såsom och förmanes Mattz i häradzdomen icke wijdare Klandra der å widher plicht för doomqwahl, Mattz inladhe Een Laghmans doom af åhr 660 d- 30 etc. Martij som han sade her till warit fördåld menandes den förklara Qwarnen honom tillhöra, hwilken doch icke wijdare det giör uthan allenast tilldömer honom hållmen hoos hwilken Qwarnen ähr belägen, Men Om sielfwa Qwarnen förmähles att Mattz ståår frijt winna den deehlen der i af Thomas Mattson, som waar Erichz Fader, der han Kan; Nu förklarar förbemelte häradz= och Laghmans doomar som sedan ähro Gifne, honom aldeles der ifrån, som af deres innehåldh Klarligen

:ähr

 

287.

 

ähr att förnimma; Fördenskuld förmanttes Mattz ähn ytterligare låtha Erich Thomason Oklandrat behålla sitt hwar 4 dagz Qwarndygn så frampt han will undfly laga plicht; som han nu Undslap der medh att hann Upwijste berörde doom som tillförande eij ähr mentionerat om.

 

Cronones Länsman Hendrich Erichson bewijste sigh Genom Nämbdeman Hans Jsaachsson latit lagligen Citera Joseph Sårfwist i Kyrkioby för det han som Nattbohlsman Opburit een Påst penningar Af byen, hwilka Skulle Komma deehls till Kårshollms byggnings Umkåstnadh, deehls till Fullmechtigens betahlningh som hoos hans Kongl: Maij:t söcht om Tieruhandelen Och des tillwerkningh, dem han sedan inthedt ifrån sigh lefwererat, dy i förmågo af Kongl: reglementet om Justitiens befordran dömbdes att Nämbdemännerne Jacob Knutzson och Hans Jsaachsson dedt af honom Straxt uthtaga och Exeqvera medhan han inttet Comparerat citation, Och befinnes att medlen Upburne ähr. Sammaledes pålades Och Skärebooerne i Moonääs och flere byjar som efter Tull contoretz attest af d- 30 Decemb: 692. hafwa fördt Tiera till Sahlu, Contribuera per qvota till samme Ansööchninghz Omkåstnadh halfparten Emooth dem som Ordinarie hafwa tieru tillwerkningh och förledet åhr taxerades.

Fordom

 

288.

 

Fordom Borgmästarens i NyCarleby Sahl. H.r Wilhelm Rosses Enckia dygdesamme Matrona hustru Anna Bochmöller igenom sin Tienare Niel Brask beswärade sigh öfwer Joseph Grelson i Wäxala för det han 691 Olofsmäsatijdh henne Owitterligen och uthan Låf tagit hennes häst, och een heehl dagh Kiördt höö i En Sanck Engh Stoorhagan benembd, och brukat stoor wintterskrinda den han låtit een Påike i trampa, der af hästen som war feeter och på een långh tijdh icke brukadt blifwit strächt, Och 14 dagar der efter stört, dedt och Brijta Jacobsdåtter Edeligen Oiäfwad wittnade så passerat wara sedan haar han flådd huden af hästen och såldt bårt Taglet som han af Manen och Swantzen skurit; Josepz fullmechtige Jsaach Erichson Swarade att Joseph ähr Siuk, Men han åtagit sigh Swara i Saaken för honom, dedt och Josepz hustru Närwarande tillstoodh, säijandes Jsaach att hennes fålk sedhan Kiört medh hästen och den warit frisk, sade honom och haft låf af pijgorne på hemmanet; Nils påstoodh att han måtte plichta för dedt han uthan Ägarens låf låckat hästen Af pijgorne, som der till ingen Macht eller Ordres hade att lähna; drengen Nils Hanson som sedhan Ophemptat hesten, efter tillåten aflagd Eedh berettade sigh aldrigh weetat den wara brukat af Josep, sade sigh Kiördt någre Fåhrar i åkren och när han släpt hesten haar han Kastat sigh Omkull och slagit sigh i Marcken Och stundom stigit Opp igen, då och åfwan det Eena Ögat syntz håret

wara

 

289.

 

wara Afskafwat, dedt han förmente hästen fådt när han Och förr sigh således Kullkastat Och slagit hufwudet i Marken; Jsaach sadhe hästen haft den passion förr än Josep honom brukade, Nils sade honom för 4 åhr sedhan haft Reef och det eijj påstådt 1/4 tijma, Men han aldrigh sedan warit der Af bekajad; häradzhöfdingen Excuserade sigh att han ähr i Swågerskap medh Bårgmästar Enckian, dy skiöth han doomen i Nämbdens wåld, dhee der om sin emellan Öfwerlade Och beslöto, Att som Josep 1.o tagit hästen uthan Ägarens låf, efter Pijgorne hade inthedt tillståndh den att Lähna 2:o Kiördt dhen nästan een heehl Sommardagh, medh een stoor Skrinda uti een Sanck ängh och inthedt hwijlat 3:o eij wist honom wara frisk Och uthan lijte när han den släpt 4 lijka som giordt sigh skyldigh till des Omkompst medan han sielf flådd huden och tagit Taglet af den; dy pröfwade dhee Joseph böre betahla tridie parten i hästen som war wärd 60 dal.r K:mt: blifwer altså 20 dal.r K:mt: som Josep till hustru Anna Bochmöller betahla Skall.

 

Niels Angaf och Josepz hustru Lijsa Andersdåtter för dedt hoon om wåren stulit Agnar uhr Rijan på ladugården, dem deras egen booskap högnödigt behöfd, Lijsa sade sigh sändt sin dåtter Een flicka Om 9 åhr Allenast, att begiära af Pijgorne dedt hoon afOweet icke giordt uthan tagit der uthan låf, Nils regere:

:rade

 

290.

 

=rade der emooth att ett Nye åhrs barn Kunde icke taga så mycket Ochändoch lagdt een hoop uthom döören tillreedz att hempta andre Gången det Michel Jönson wittnade och Kunde eij befrija Lijsa att hoon det sielf giordt; dy för dedt hoon weehlat låcka Pijgorne sampt för öfwade Gierningen sattes hoon i Ståcken een stundh ./.

 

HandelsMan Jsaach Bröms i NyCarleby fordrade af Johan Wackur 88 dal.r 24 öre K:mt: efter Liqviderat sluuth, der på Johan och i Jsaach Book sitt boomärke Rist; Johan wille disputera Gielden och sade sigh intet weeta hwar af den skulle flyta, Men som Bårgarens book befanns Richtigh; dy dömbdes att så frampt Johan icke Kan bewijsa någon påst wara lefwererat som honom ähr gått giordt, skall han tillijka medh sin Syskon medhan dhee sedhan skiftat booet, betahla dhee 88 D.r 24 /: K:mt: till Jsaach.

 

Mons:r Lars Skeppare i NyCarleby inlade RådhMännernes der sammastädes Niels Ferlingz och Carl Jönssons attest, att hans K. Fader efter Rådhstugu Rettens Sluuth d 4 februarij nestleden å sin Soothesängh och Stoora Siukdoom medh lijflige Edh å book ehrhållit, att NyCarleby Sochnen ähr honom Skylldigh för durchtågz Giästningh 12 dal.r K:mt: sampt 5 bönder hwar sine 2 1/2 dal.r som efter Sochneskrifwarens restlängd befinnes wara Olof Hanson i

:Såchlooth

 

291.

 

Såchlooth, Thomas Jönson Hellsingh i Wäxala, Anders Andersson ibijd: och Simon Sigfredson ibijd: hwar sine 2 dal.r 16 öre K:mt: Grels Michelson i Hirflax 2 dal.r 5 öre K:mt:, Grels Michelsson tillstoodh skulden dy dömbdes han betahla dhee, 2 dal.r 5 öre Jämwähl Kunde och icke Sochnen disputera dhee 12 D.r dy dömbdes dhee att uthgåå, dhee wexala booerne sade sigh betahlt hwar sine 2 dal.r 16 öre till Grels Rys, men Kunde eij beswäria dedt warit dhee samme fordras, Och Skepper före aflagd sin Edh sigh eij Nutit betahlningh derföre ännu, dy dömbdes och dhee samme 2 dal.r 16 öhre K:mt: hwardera betahla, Men Carll Mårtenson som sedan kommit på Crono hemmanet Kennes frij, betreffande Olof hanson i Såchloot, som och affordres 2 D.r 16 öre war ingen Kunnigh Om hwilken den skole wara, uthan förmeentes wara Erich Anderssons Faderbrodres Sohn, dy skall han der om tilltahlas.

 

Olof Hansson i Kyrckioby Jnlade dedt Testamente och föreeningh som han emellan sin Sohn Knuuth och Mågen Olof Hanson om hemmanetz bebooende efter hans dödh fattat hafwer d. 23 maij 692 hwilket sålunda Lydde: Aldenstundhh iagh Undertechnad tillijka medh min K: hustru her efter warda Gambla, Siuklige och aldeles Oförmögen till att Uppehålla och tillbörligen förswara hemmanet, altså och på dedt icke allenast nu uti min åtherstående dagar hemmanet wederbörl. Conserveras måtte, utan och efter

min

 

292.

 

min och min hustrus dödh, för ett Testamente mine barn och Arfwingar till Rättelse her medh författa weelat, Nämbl. således, att sedhan min K: Sohn Knuuth Olofson och Mågen Olof Hanson, Trooligen och Eendrächteligen föreståå, Uppehålla och förswara hemmanet för all Uthskyllder, Jämwähl hederligen som frome barn ägnar och böör, migh Och min ålderstigne hustru till wår döderdagh, skötha, Sytha och försöria, Och efter döden tillbörligen och ährligen begrafwa låta, såssom och deres frånwarande Systers arfz Andeehl förnöija efter lagh, då skall dee bägge så Mågen som Sonen uthan någon åthskilldnat wara lijka Låtttagne och berettigat till halfwe hemmanet hwardera så i Lööst som fast, dåch skall min Sohn Knuuth bekomma Enskylt 1 häst den bästa och Een Koo, Sammaledes Sahl. Mårten Michelsons Sohn Mattz een Gombse och 1 Koo af Modrens Andeehl; detta till Större Säckerheet Gifz dhem her med tillståndh laga Confirmation här å Anhålla, att dedt således min yttersta willia ähr låter Jagh witterligen skrifwa mitt Nampn Och sielf Rister boomärke her undher Datum NyCarleby d- 23 Maij A:o 692: Olof Hanson i Kyrkioby, Begiärandes Olof dedt samma Afskeedningh måtte till wijdare Stadhfästelse actis publicis Jnsereras, dedt honom eij förwägras Kunde, uthan efter begiäran således ad notam togs.

 

Mattz Olofsson i Såchloot sööchte Fasta på Jacob Hansons

Enckias

 

293.

 

Enckias börde hemman ibijd. Som han d- 30 Maij 692 3:die gången för 111 D.r K:mt: Skuldfordran Opbudit, Emedan Cronones BefallningsMan för resterande uthlagor alt dedt löösa låtit inventera så wähl som och dedt fasta, doch uthan Opboodh, Men som dedt icke Ståndit Natt och åhr efter 3:die Opbodet som Lagh säger Kunde icke fasta medddeehlas förr ähn den tijden ähr förbij. dy beroor saaken till näste Tingh ./.

 

Borgmestaren i NyCarleby Wälbetrodde Jacob Bochmöller påmintte Kantlaxbooerne dedt dhee flijteligen och Rätt Opreema dhee Grunden weedh Jöusmo och Biörkskiäret, som Liggia i Skuuthleeden, att icke gemen deras försummelse någon Skada händer, dedt dhee förplichtade troligen Giöra; Äfwen proponerade H.r Bårgmestaren, att i Kyrckiobybooernes Skäregårdh och höghnödigt behöfwes för Siööfaranden oppreemas mellan Ahlören och Tohrsöön weedh Graanskiährs Skaatan och hästSkiärs bådan; dy som Kongl: resolution pålägger hwar by således Reema Och Opmääta Grunden i sine Skiärgårdar, dömbdes Kyrkiobybooerne dedt på förbemelte Grund efterkomma wider alt Answahr, och skola dhee

inhempta wis Kunskap och underrettelse, af Stadsens Styrmän, på hwilka Ruum Reemas böör.

 

530.

 

Saaköres Lengd Öfwer ÖsterBotns Södre Häradz

wintter Tingz deehl pro A:o 1693.

 

538.

 

NyCarleby Sochn

 

Hendrich Sigfredzsson i öfwer jeppu för

Slagsmåhl på Johan Mattson ibijd:

Saaker 2 gångor 6 sk.r Smt:

 

Hendrich Sigfredzsson i öfwerjeppu för

Slagsmåhl på Mattz Gunnar Saa:

ker 12 sk.r

 

Jämwähl Mattz Gunnar för å:

:werkan på Henrich Sigfredzsons

fiskiebragd Saaker 3 sk.r Smt.

 

Mahlin Hans dåtter i Moonääs för

Stämbnings försittiande emoot Hans

Thomason i Kyrkioby Saaker 3 sk.r Smt

 

322.

 

Anno 1693 den 24 och 25 Augusti

höltz ordinarie heradz Sommar Tingh medh all.

mogen af NyeCarleby Sochn uthi Munsala Lens.

mans gårdh. Närwarande Cronones Befall=

ningzman wälbetrodde Lars Bruun sampt

desse ährlige och Beskedelige Män som såtu

i Nämbden

 

Erich Larsson i Munsala. Jacob Cnutss.n ibijd:

Hans Martenss.n Monäs Thomas Sigfredss wuokoski

Axel Anderss:n Mono Jacob Mattss:n Yteriepu

Jacob Jacobss.n Hirflax Erich Anderss.n Socklot

Simon Erichsson öfriepu Johan Michelssn Kyrkioby

Mårten Danielsson i Sochlot.

 

Då antogz een Beskedeligh och Erligh Man Johan Michelsson i Kyrckioby till Nembdeman, aldenstundh den förra Hans Jsachzson i samma By är döfwer och Gammall och intet orkar mehra Nembden bekläda Fördenskull sedan han den wanlige Nembdemans eeden aflagdt, förmantes

att

 

323.

 

att i acht taga den samma. Hwar medh han tillträde sitt Nembdemans säte ./.

 

Cronones Befallninzman wälbetrodde Lars Bruun angaf Giestgifwaren och Postbonden Anders Eliasson i Socklot, för det han ey skaffat honom hästar till NyeCarleby. Hwar igenom Befallningzman på sin reesa blifwit uppehållen. Han sade sigh tillsagdt Frillen och Mattz på Högbacka att skiutza. Han åtwarnades medh Flijth achta sin tienst. Hwar medh och Befallningzman åtnögder waar.

 

Simon Erichsson i Öfweriepu Kärde till Henrich Jacobsson och Mattz Erichsson dersammastedes om wåldbetande på des haga berättandes dheras Fääherdar Booskapen dijt Kiört hafwa. Henrich efter Kiärandens tillåtelse erhölt medh sin eedh att han eller dess Folk icke medh hans weetskap det giort

Men

 

324.

 

Men Mattz som äfwen tilstedes war Kunde icke een sådan wäriesmåhls eedh pra´stera uthan hel. påtogh sigh skadan att betala. Fördenskull dömdes han till 3 sk.r för åwerckan på andres ägor. Och Henrich frij uthi detta måhl. Sedan begierte begge desse besichtningh på hagan som skall wara mulbetet förnär intagen dy pålades Lenssman iempte Tolfman Mårten Danielsson efter deras begieran besichtiga denne åfwannembde marken Jemwähl andre jordtwister dem emellan, sökandes iembwähl dem i wänligheet att förlijka ./.

 

Anders Mattsson i ytteriepu framkom iempte jacob Mårtensson ibiidem och begierade af Rätten. Tolfmenren jacob Knutsson i Munsala och Erich Andersson i Socklot till Syningzmän öfwer deras stridige Råår. Hwilken begieran sossom den

lagl.

 

325.

 

war Kunde icke annorlunda änn willfaras. Åliggiandes desse Synemän noga grannel. besee åfwannembde Råår iembwähl sedan Rätten relation giöra

 

Att skifta arfwet sampt besee Nybyggerijet på wackors hemman emellan Samptel. arfwingar. Bewilliades efter begieran doomhafwanden. Lensssman och Tolfman Jacob Knutzson. Åliggiandes iembwähl dem i wenligheet att söka föreena desse strijdige Parter. Men i widrigit fall Rättenom relation giöra. Jemwähl efter hans Nådes högwälborne H Baronens och Landzhöfdingens nådige resolution ransaka om Nybygges legenheet för Mågen Esaias.

 

Cronones Lenssman Henrich Ersson föredrogh Rätten det Erich Josepsson i Hirflax stulit een hööskrindh af Cnuth Jacobsson ibiidem hwilken Erich nu närwarande tilstodh. Men förklarade sigh sålunda att Cnutz Broder

dotter

 

326.

 

dotter Margeta Larssdotter. Honom Lofwat iemwähl berättades honom begådt snatterij hoos Anders Erichsson i samma By. Grelss Michelsson dersammastedes som ransakat efter Fälarne berettade att han först af Anders och sedan af Cnutz Lada tagit een lijten skrindh af hwardera. Fördenskull pröfwades skiäligt att emedan desse här hans Förseender äro af ringare wärde Att han sättes i Ståcken och skemmes, eftersom han ey haar medell att böta medh. Och Målsäganderne ey högre straf pra´tendera skolandes han deras höö igen betala.

 

Cappellanen Wyrdige och Wellerde herr Gustafvus Neostadius Klagade på huusFolket her i Sochnen. Hwilka aldrigh seen han blifwit Cappellan honom dagzwerkan giort. begierandes derförr på dem Laga nepst och correction. Fördenskull resolverades att dhee som her efter tee sigh mootwilligh af dem

skall

 

327.

 

skall straxt Kyrckiowerden medh twenne Kyrckiones Säxmän utpanta 12 :/ K.m.t för hwar dagswerkan.

 

Sacellanus Loci her Gustafvus Neostadius Klagade att Brofogden Jacob Bertilsson har tilldeelt honom een Broo iempte några Bönder att wijdmacht hålla. Hwilka skola wara Olydige och ikens sigh om des byggiande wårda. Fordenskull resolverades att Rådmannen i NyeCarleby. Johan Carlsson skall iempte några sigh adiungerande Tolfmen besichta Bron huru stort arbete på den fodras. Och huru många der till skola indeelas. Sampt sedan utsee af Jordebooken dhee som hemman Klyfwit som skole iempte H. Gustaf Broon wedh macht hålla.

 

Att Klyfwa hemmanet emellan Johan Mattsson Frill och Brodren Mattz Mattzson Forordnades efter begieran Tolfmenren Jacob Knutsson och Simon Ersson

hwilka

 

328.

 

hwilka skola söka dem emellan så iemka att de föreenas Kunna

 

Att deela och Klyfwa hemmanet emellan Mattz Markusson i Kyrckioby och Knuth Markusson ibiidem. bewilliades efter begieran Tolfmenren Jacob Knutsson och Mårthen Danielson; Åliggiandes dem desse strijdige Parter så emella iemka och deela att dhe å både sijdor Kunna tillfredz stellas.

 

Såssom Mattz Olofsson Eko i Wuoskåski medh Michel och Thomas Mårtens Söner anhålla domhafwanden iempte Tolfmennen i Lappo Erich Olofsson Gunnar till arfskiftes Jemkningh sin emellan. Altså bewilliades dem denne dheras begieran. Skolandes iembwähl dhe söka på det giörligaste sättet dess Parter till fredz stella.

 

Att syna och besichta skatten iembwähl Åke

ren

 

329.

 

ren i Stoorfallet sampt ängen i Kierret emellan Nilss Knutsson i öfwerieppu och Mattz Nilsson Måtar bewilliades efter begieran domhafwanden och Lenssman emedan Måtaren icke Kunde medh Eedh verificera att åbrystet i Fransshagan af ålder under dess Boohlstadh warit. Hwar efter han åker och engh af dem i skatan bekommit. Hwilka skoola noga och grannel. ransaka och besee hemmanens Situationer och Lägenheeter och på det görligaste sättet bringa dem till een wederbörligh och wänligh förlijkningh

 

Såssom Margeta Jsachzdotter i Kyrckioby haar låtit stemma till rätta Erich Erichsson i Kåfwijoki om Slagzmåhl igenom Tolfman Jacob Mattsson och har nu sielf intet comparerat utan Swaranden här i een dagh tinget opwachtat, och elliest Långwäga her if.n Altså felles han pro absentia till sina 3. sk.r S:m.t och till Erich för tijdz spillan

1 dahl

 

330.

 

1 dahl. K:m:t och för domlöse 6 sk.r K:mt hwilket Tolfman Johan Michelsson skall uttaga och honom tillstella ./.

 

Dawidh Dawidsson i Kåfwijoki berettade det han låtit stemma Pehr Carlsson ibiid: om een Tunna Korn igenom Nembdeman Mårten Danielsson. Men han icke sigh infunnit. Fördenskull fälles han till sk.r S:m:t efter dedt 12 Cap. Tingm. B: och till Saaken brotzligh lijkmätigt Kongl. Maij. Förordningh angående Stembningar wedh domstohlarne af åhr 1692 den 19 Aprill. Doch så att han det får igenwinna innan natt och åhr om han gitter.

 

Eftersom Pehr Carlsson i Kifwijoki icke på Mårten Danielssons laga stemningh sig infunnit att swara Erich Carlsson der sammastedes om 1/2 Tunna rågh ey heller sitt Laga förfalla dkiähl inskickat efter

det

 

331.

 

det 14 Cap: i Tingm: B: dy felles hann såssom för Swarslööss till sina 3 sk.r S:m:t och lijkmätigt Kl. Maijz Förordningh angående Stemningar wedh doomstohlarne af åhr 1692 den 19 Aprill, till hufwudh Saaken bråttzligh att erlegga för een 1/2 Rågh Tunna 6 dahl. K.m.t eftersom den af Borgaren så högt Köpt är iempte 9 sk.r K:m:t i expenser doch står honom öppet det igenwinna innan natt och åhr.

 

Gabriel Gabrielsson i Såchlot Kerde till sin Fader Gabriel Knutsson om sin Sahl. Moders Saaker. Fadren tillstodh allenast een Sölfwer ringh, i reeda penningar een Rix D.r och een Swensk daler. 2. st: Koor, och 6 st: Fåår ähn 6 dahl. K:m.t Sänge Kläder och bohagz st: som han hemptat medh sigh i Gården. Bekende Mårten Danielsson wara af intet wärde. Fadren sade att dottren slijtit mästeparten af desse åfwannembde Gångo:

Klader

 

332.

 

Kläder. Börandes han derförr så mycket brista i annat. Fördenskull resolverades att Lenssman med dhe som der till warit förordnade skall iemka dhem emellan. Och på möijeligaste sättet bringa dem till een wenligh Fölijkningh.

 

Såssom Mattz Erichsson i Munsala för een Långtijdh sedan Köpt Pink hemman af Bertill Pehrsson ibiid: hwilket sedermera Lagligen opbudit är, första gången wedh 689. åhrs winttertingh. andra gången wedh 691 åhrs Sommartingh och 3.die gångh wedh 692. åhrs wintterTing sampt alt sedan Klanderlöst Lagståndit. Altså tilldömes mattss Erichsson och hans Arfwingar bem.te hemman såssom dheras rätta Laga fångh att niuta bruka och behålla såssom Sweriges Lagh tillåter för allom oklandrat efter det 1, 2, och 10 Capitel i Jorda B: L. L:medh 3 sk.r S:m.tz both för heradzdomqwahl.

 

Mattz Simonsson i Kyrckioby beswärade sigh öf.r

sin

 

333.

 

sin Brodersson Hans Thomasson hwilken honom medh hugg och Slagh öfwerfallit. Som Lenssmann och Tolfman Jsach Knutsson synt och sedt och bekende Mattz wara på armen illa slagen. Jacob Mattsson den der tient och sedt på Slagzmåhlet berettade honom illa slagit Mattz som han ey heller Kunde necka till. Doch blefwo sin emellan sedermehra förlijkte att FaderBrodren får behålla den gl. gården. Och BrorsSonen sigh medh ett annat gårdzrum förser der de här efter icke Kunna förlijkas. Fördenskull resolverades efter Målsäganden sin rätt cederat. Dy böter han allenast 3 sk.r S:m:t lijkmätigt det 10 Cap. Sårm. B: med willia Stl. Och Hans afflytter sine huus.

 

Att liqvidera Saaken emellan Mattz Gabrielssons Änckia Malin Simonsdotter i Karby emooth Johan Pehrsson angående Gårdzens Räckningar. Så förordnades efter begieran Lenssman och Tolfman jacob Knutsson Sko:

landes

 

334.

 

Landes dhe söka dhem i wenligheet att förlijka el:r Rättenom relation giöra ./.

 

Rådmannen i NyeCarleby Wählachtadt Johan Carlsson å Kyrckioheerdens H. Johan Grandels wegnar Fullmechtige beswärade öfwer några Bönder i Sochnen som skola undandölt Tyonde Smöret, som är Michel Ersson, Simon Pehrsson, Jacob Mattsson i ytterieppu. Hwilka nu narwarande medh swornom eede sade sigh icke mehra undandölt, uthan Miicl 11 sk.r Simon 10 sk.r Jacob 4 sk.r Som dhee nu dömbdes efter sin egen muns bekennelse att utbetala. Jembwähl proponerade Rådman att Johan Eskilsson Ktrukemakare som uppehåller sigh fräsin tienst i Prestegården må tillseijas sigh att infinna. Fördenskull pålades Tolfman Axel Andersson att bem.te Krukomakare anbefalla till att fullgiö

ra

 

335.

 

ra sin skyldige tienst. Sammaledes och Tolfman Erich Andersson att tillseija Mårthen Ersson i kåfwijoki eller i wijdrigit fall Rätten relatera. Hwarest dhe sedan skola medh een tilbörligh näpst ansedde blifwa.

 

Bårgaren i NyeCarleby Wählachtadt Nilss Jacobsson Kerde till Jöns Erichsson i Kyrkioby och dess Jnteressenter om ätioskada som igenom deras ägors ohegnadh sigh förorsakat, nembl. af Södrewattugården. Smedzbackaleedet söder hörnet. H. Gustafs åkergårdh wedh Laduknuten. Så att Booskapen igenom den opätit af Borgmestarens Sahl. Rosses änckia 3 wackor Rågh. Landtmätaren 3 wackor dito. Nilss Jacobsson 7 wak:r dito det Tolfmennerne Mårten Danielsson och Erich Andersson sampt Olof Hansson som skadan besedt till så mycket werderat. Fördenskull dömes dhe att be=

tala

 

336.

 

tala till desse åfwannembde. Hwilka medelst dheras Förwållande skadan lijdit. Dock lemnes Saaken angående landtmätaren öppen om dess skada efter begieran till näste Tingh med dem att uthföra. Johan Carlzson tilbödh sin eedh att igenom hans åkergårdhz hörn hafwa Swinen uttrengt sigh Men ingen der inkommit. Förutan Syne löhnen ähre Rättegångs Expenser een dahl. Sölf.r m:t erlagde som skiähligen bör refunderas.

 

Efter hans Nådes högwälborne her Baronens och Landzhöfdingens nådige resolution och Rectoris Schola Mag: Geor: Enelij proposition. Ransakades änn wijdare till hwilke Syner och arfskiften Sahl. Heradzhöfdingen wälb: Nils Clerck eller heradzdomaren Sahl. Christian Bäckman hafwa warit kallade till. Och bekende wederbörande att Efterskrefne Syner och

arf=

 

337.

 

arfskiften är af Sahl. Heradzdomaren Bächman enär han fölgde på Tingen Lagl. tillkalladh för hwilkas Förrättningh han och till Löhn bekommit som föllier. Anno 1682 Arfskiftet hoos Thomas Mattsson i Mono bekommit i Löön allena 30 dahl. K:m:t A:o 1683 Arfskiften hoos Carl Erichsson i Öfwerieppu bekommit i Löön 24 dahl. K: m:t A:o 1684 Arfskiften hoos Mattz Olofsson i Mono 36. dahl. K:m:t A:o 1688 Arfskiften efter Anders Erichzson i Pensala bekommit i Löön 30 dahl. Km:t Dito Arfskiften hoos Jacob Mårtensson i Härflax bekommit i Löön 25 dahl. K:mt A:o 1689 Syn emellan Anders Erichsson i Härflax med Jacob Jacobsson om ett gammalt qwarnhuus bekommit i Löön 22 dahl. K:m.t Dito Synegångh emellan Mattz Michelsson med Knuth Hansson bekommit i Löön 18 D. Km:t Dito Arfskifte hoos Giöstaf och Henrich

Wackur

 

338.

 

Wackur bekommit i Löön, Dito Arfskifte hoos Giöstaf Knutsson i Härflax extraindicialiter eskadh bekommit i Löön 18 dahl. K:m:t Dito Arfskifte hoos Mattz Nilsson i Härflax extraindicialiter eskadh bekommit i Löön 29 D. K: m:t Dito Syn emellan Clemetz Mattsson i Pänsala med Lenssman i Löön 24 D. Km:t Dito Arfskifte hoos Mattz Mattsson i Munsala i Löön 12 D. K:mt: Nembdeman Jacob Knutsson efter aflagdh eedh å book bekende att enär Bachman Synen emellan Anders Ersson och Jacob Jacobsson förrättadt. Är honom blifwit förehållit. Hwij han så mycket tager; då han swarat migh tillkommer allenast triodie deelen her af. Och heradzhöfdingen Clerken det öfrige. Hwilket alt saledes efter begieran ad notam togs och wederbörande her med for ett bewijs extraderades. Knuth Jacobsson i Hirflax opwiste heradz:

Rättens

 

339.

 

Rattens doom af innewarande åhrs winttertingh angående Arfzmedell efter Jacob Jacobsson som Jacob Kåck warit Förmyndare före. Begierandes att såssom heredzRätten ey då finaliter slutit om dhee 33 dahl. K:m:t som han anlagdt på ett hemmans Kööp. Hoos Mårten Erichsson i Hirflax, att det då nu debatteras måtte. Menandes Kåcken böra swara för penningarne och sökia sin Mans. Fördenskull resolverades att emedan Jacob såssom een Förmyndare anlagdt dhe penningar på hemmanet i meningh till des Pupils bästa att der igenom fåå bostelle som dock sedermehra dödt. Dy erkennes Jacob för dhe penningars erleggian: och opkräfwiande frij. Ståendes Knuth öppet söka sin rätt uthi hemmanet dedt bästa han Kan och gitter:

 

Jacob Mattsson Keppå i Ofwerieppu Ker:

de

 

340..

 

de till Esaias Sigfredsson ibijdem om engh hwilken honom tillhörigh undan dess Bohlstadh lenge warit. Och Esaias bergat. Begierandes den åter till sitt hemman. Esaias sade att hans Swärfars Fader har cederat detta enges stycket till Keppos hemman Mårten Mattsson i Öfwerieppu berettade äfwen det samma att jacobs Fahrfader dedt bekommit af esaias Swärfahrs Fader för een half Lax detta att oprödia och bruka efter han hade ett Crono hemman och ondt om engiar. Saken öfwerlades att emedan denne enges stycket är med Lof och minne oprödiat allaredan af Jacobs Farfahrs Fader till Cronom hemmanet Keppåla. Hwilket elliest är aldeles swagdt af engiar. Men Esaias som är ett Börde hemman pröfwes wara af goda wilkor Altså dömes detta enges stycket wide: Ormhagan under Jacobs hemman som

dedt

 

341:

 

dedt bäst behöfwer, Och Esaias wara skilder der ifrån.

Brofogden Jacob Bertilsson begierade det Munsala Boor måtte påläggias att hielpa Pensala Boor rödia wägen emellan dheras Byar såssom af gl. warit, dhe Munsala Boor sade sigh weela för sine engiars skull uppehålla Kittkiärs broon. Hwilket dem pålades efterkomma dedt öfrige skole Nybyggiarne och Torparne hielpa dhee gl. Bönder i Pensala att uppehålla:

 

Knuth Henrichsson Krögare påminte R:n det wedh senaste ordinarie heradz wintter tinget blifwit pålagdt Mattz Gunnar och Henrich Sigfredsson i Öfwerieppu att befrija sigh sielf tridie hwardera ihiälskutit hans Koo. Dy tillspordes Mattz Gunnar först om han hade sina eedgierningzmän. Hwilken sade sigh icke dem

sökt

 

342:

 

sökt eftersom Knuth sielf tilstår att Mattz den dagen som Koon blifwit skuten icke warit hemma utan hoos Smeden att reparera sinn Byssa Williandes sielf frijgiöra honom. Fördenskull tillgafs honom eeden. Sedan frågades henrich huru medh hans eedgierningzM:n war. Om han dem Kunde föreskafa eller icke. Han swarade demm icke fåå wedh det frästeegh Johan Mattsson i Euraioki. Relaterandes det Henrichz Broder Esaias Sigfredsson bedt Knuth wela förlijka sigh medh brodren. Men denne Henrich icke ännu hade förlijkt Målsäganden ey heller Kunde wij så dhem som för honom trooheetz eeden pra´stera skulle. Efterfrågades om Knuth niutit Kiötet till godo af den skutne Koon han sade det warit illa farit. Altså feltes Henrich till Saaken skolandes lijkmätigt dedt 44 Cap. B B: L: L: betala half:a Koon med 4 D. K.m:t eftersom dedt för 1/2

wärde

 

343.

 

wärde recknas ssom Knuth af Kiötet niutit des lijkest och sk.r S:m:t Ähn bekende Henrich sigh opå hästen som han tillförar i hiäl skutit wara skylldigh och sedan enges legan afrecknadh är restera 6 1/2 D. K.m:t som han och dömes att betala.

 

Rådman i Nyecarleby Wähl:t Johan Carlsson anklagade Mattz Snickar der sammastedes för det han i åhr och ifiohl slagit des enges skata på Fräsön belägen. Sökandes derföre nu på honom Laga wedergieldningh, som olåfwandes så giort. Mattss swarade her till seijandes sigh der legdt een engh på samma ähn af een Bonde hwilken hans hustru i fiohl slagit och bergat. Men i åhr han sielf icke wetandes rättare än det warit som honom blifwit efterlåten att slå. Bonden som utlegdt engen nu närwarande sade att

hann

 

344:

 

han icke gifwit Lof att slåå öfwer rätte rååskillnaden Johan Carlsson sade sigh med gådt Samweth kunna det betyga att han både i åhr och ifiohl mist 1 Sommarskrind höö. Mattss wille icke Kåsta på werderings Män der å. Fordenskull fan Rätten skiähligt att mattz böter 3 sk.r S:m:t för åwerckan å andras ägor sampt för höet som han ifiohl och åhr bergat erlegger allenast 1 Sommar skrind höö och i expenser 9 sk.r S:m:t

 

Att syna och deela twistige Gärdzgårdarna på een ängh emellan Johan Johansson och Erich Mårtensson i Moonäs emooth Mårthen Erichsson och Jacob Kåck i Härflax förornes Nembdeman Erich Larsson. Hwilken skall söka dem emellan att förlijka; hwar och icke Rättenom relation giöra.

 

Jöran Jacobsson i Öfwerieppu Kerde till Jacob Mattsson ibiid: om sine Jnförningar 1 Tunna Korn och 6 wackar Spanmåhl

Jacob

 

345.

 

Jacob mente honom hafwa förwärfwat sådant i samfelt boo. Dock Lofwade betala een half Tunna. Hwar medh och Jöran war tillfredz. Ähn pra´tenderade Jöran 1/2 Smidia Jacob sade Smidiesaakerne wara sigh testementerade. Dock som Jacob kan sielf smida. Låfwade han för billigh betalan smedia åth jöran till nödtorften. Dess förutan fodrade jöran een häst som Swärfahr hans Lofwat åth Jörans Sonn Mattss för det han oförwarandes skadat des öga. Men Jacob sade sigh detta icke allena kunna betala, utan böra andra af arfwingarne der till äfwen swara. Hwilket och Rätten pröfwade skiähligt. Och i det öfrige fullgiör Jacob sin Lofwan.

 

Susanna Mattssdotter i ytterieppu fodrade een rix dahl. af Cnuth Hansson ibiidem som hennes Sahl Man henne på des Fästningh i Förbättringh gifwit. Cnuth tillstodh alt

detta

 

346.

 

detta. Fördenskull han dömbdes efter sin egen Muns bekennelse lijkmätigt det 8 Cap. Köpm B. L. L. såssom een tillstådd gieldh med det foderligaste efter det 16 Cap. Rådst: B att betala och contentera erleggandes iembwähl i expenser 6 sk.r K:m:t

 

Carl Carlsson i Öfwerieppu och Larss Johanson i ytterieppu framkommo begierandes det denne Förlijkningen emellan dem confirmeras måtte hwilken ordh ifrån ord så lydde. Förlijkningen som skedde emellan carl Carlsson i öfwerieppu och Johan Mattzaon eller dess Son Lars Johansson i ytterieppu om Sågbacka engs twist. Så ehuruwähl iagh dett rödie Landet wedh Carl Carlssons brystiordh oprödt hafwer. Så cederar iagh Lars Johansson till merbemelte Carllsson det nya rödie Landet Och der emoot behåller dett gl. Landet Kalfhagan. Och förordnades wedh förri

ge

 

347.

 

ge Förlijkningen uthaf Rätten Tolfman Simon Erss.n att Läggia een rätt råå dem emellan men sedermehra war och tillstedes Lenssman Henrich Ersson och Fierdingsman Jacob Knutsson som besichtade denne råå Läggningh. Och begierar altså här öfwer den högtärade häredz Rättens Confirmation Datum Munsala Lenssmans Gårdh den 25 Augusti A:o 1693 Carl Carlsson i Of.rieppu, Larss Johansson i Ytterieppu. Att så i Sanningh wara Attestera Henrich Erichsson Cronones Lenssman, Simon Erichsson Måtur, i Munsala. Jacob Knutsson. Fötdenskull efter begges deras begieran confirmeres detta iembwähl förelägges den 40 sk.r S:m.t som her emoot först bryter. Som således ad notam togs och Wederbörande för een Laga bekreftelse extraderades.

 

Mattz Olofsson Gunnar i Öfwerieppu beklagade Henrich Sigfredsson för det han skulle flytt råån på des ängh. Fram

hafwandes

 

348:

 

hafwandes att bewijsa det samma Mattz Olofzson i Öfwerieppu, som tilförenne bebodt Henrichz hemman. Hwilken bekende att een ny råå war giorder på Mattsses ängh 11 stegh från den rätta gl. råån som ännu står. Sedermehra han der ifrån Kommit. Doch wiste intedt hwilken det giordt. Fördenskull och på det Rätten desto närmare måtte komma i Förfarenheet her om. Förordnades eft..r Parternes begieran, emedan hemmanet är Cronones. Befallningzman Wälbet.de Lars Bruun sampt Tolfman Simon Ersson Mölnar att besee så wähl den nu nyl. oprettade som den för detta warande gl. Råån Och sedan efter een noga ransakan Rättenom relation giöra.

 

Carl Jsachsson i Monoo framkom Kärandes till Mattss Påhlsson i Moonäs för det han skall bruka och undan honom hafwa een ängh å 6 skrind Landh som

i Forno

 

349:

 

Forno tijdh warit utsatt af 3 Bönder till wederlagh emoot dedt Wexala Boor af deras ägor till Prestebordet een sin Öö Långören ben:dh underlagt hafwa. Fodrandes nu allenast åter dhe 3 skrindland som skall öfwerlefwererat wara. Mattz sade sigh för sin hööbergningh gifwa leego till Justitia hemmanet som engen är underlagdh. Slöttz att som Cronan är Jordägande till Justitia hemmanet så skall Cronones Man swara i denne Saak, och wisse skiäl till käremålet anskafas emedler tijdh behåller den i handom hafwer.

 

Ytterpurmo by Booerne framkommo begierandes att dee Utbys boor måtte påläggias att gierda sine Engiar helst emedan det dem Samptel. Lender till bästa eftersom Booskapen tillöökes sedan åthskillige Ödes hemman optagne äro så att dhe behöfwa her efter drifwa len

gre

 

350

 

gre än som her till. Rätten pröfwade Ansökningen skiähligh. Dy formantes alla wederbörande att lijkmätigt Lagh dedt 26 Cap. B: B L. L. stengia sina Ängiar. Hafwandes denn som sådant tilbaka sätter Laga näpst att förwänta:

 

Mårten Erichsson i Härflax Kerde till Fadren Erich Josepsson ibeiidd: for 34 D. 30 :/ Km:t som han med een liqvidatios skrift dem emellan af Rådman Johan Carlsson och Tolfman Jacob Kåck sampt Anders Erson i Härflax oprettadt, bewiste. Berättandes äfwen desse medell wara Barna penningar, som hans Sahl. förre hustru medh sigh i boo infördt. Och tilläns tagit af dess Barns medel å första Kullan. Doch emedan Fadren och Sonen hemmanet Klufwit med den condition att hwar skulle helften af gielden betala så fodrade hann ey mehra än hälften

der

 

351.

 

der af Rättenpröfwade skiähligt att Erich bör betala helften af bemelte fodran som är 17 D. 15 :/ Km:t och det såssom Barnapenningar medh det foderligaste efter det 16 Cap. Rådst. B att contentera och betala. Erich pra´tenderade der emooth på sin hustrus Jnförningar. Så emedan hoon warit MaathModer och Mannen hennes Medell forfarit förmedelst sin wårdzLöössheet, så uphäfwes den pra´tentionen.

 

Såssom Pehr Carlsson i Kåfwijoki på Tolfmans mårten Danielssons Laga stemningh icke infunnit sigh att swara Johan Jacobsson i Kyrckioby om een ängh. Altså felles han lijkmätigt Kl. Maijz Förordningh wedh doomstohlarne af åhr 1692 den 19 April till hufwud Saken brottzligh, sampt för SwarsLöösan arg: Cap. 12 Tingm. B. till 3 sk.r S:m:t dock står honom öppet att igenwinna

Saaken

 

352.

 

Saaken innan natt och åhr.

 

Jacob Mårsson i Sochlot framkom Kärandes till Mattz Carlsson ibiid: om hemmans Klyfningh bestående å 1 3/4 deelars Mantahl hwilket Mattz nu närwarande intet förwägrade. Doch her wedh Jnsinuerade Grels Ryss een räckningh å 170 D. rs:/ K:m:t som hemmanet skall wara graverad medh hwilken fodran Så wähl Jacob som Mattz giorde stendigh och helften hwardera betala Lofwade. Dy efterleetz dem Klyfningen å hemmanet, Sampt till deelningzmän förordnades efter begieran Tolfmenren Jacob Knutsson och Mårten Danielsson. Hwilka åligga dem emellan till Jemnada deela och söka Parterne att föreena.

 

Hans Persson i ytterieppu beswarade sigh öf.r Sonen Nilss Hansson och des hustru för stoort oläfwerne. Anhållandes nu Fadren att han Kunde blifwa wedh hem

manet

 

353.

 

manet som i 30 åhrs tijdh der bodt och sin Flijt och arbete anlaggdt, maintinerad och handhafder. Sonen Nilss swarade her till och sade sigh intet oläfwerne haft som någån Klagan skulle förorsaka. Fadren påstodh sitt förra, tilleggandes hans hustru der till orsaken wara. Doch nekade hon der till, ytterligare begierte Fadren det arfwet efter des Sahl. hustru Kunde nu honom och Barnen emellan få iemkas. Föreslåendes till dess wärkstellande Rådman Johan Carlsson och Tolfman Jacob Knutss.n Än anhölt Fadren om möijeligit wore att hemmanet kunde honom och Sonen emellan deelas, Nembden pröfwade hemmanet tåhla Klyfningh. Dock som det är Crono iordh heemstelles dedt till Cronones Befallningzmans ransakan och godtfinnande Sonen pra´tenderade på wintterkost för sitt giorde arbete hwilket icke oskiähl.t pröfwades ./.

 

 

354..

 

Anders Erichsson i Hirflax Kärde till Jacob Jacobsson Kåck för Skäsordh att han Kallat honom för een Tyf och een skiälm. Jacob tilstodh sigh så sagdt och berettade honom i des Rya hafwa när arfskiftet skedde emellan Erich Josepsson i Hirflax, och Sonen Mårten Ersson undandolgt Spanmåhl, som Fadren Erich dijt burit. Anders swarade Säden honom owetande blifwit der dölde. Hwilket han förmodel. sade sigh icke böra swara till efter Bonden äger icke olästom huusom wärda doch emedan denne Jacob som nu för Rätta förklarade icke rättare förstått, än denne undanstukningen som Fadren för Sonen haft skulle medh Andersses samtycke skedt dy haar han uthi dryckesmodh obetenckt så utlåtit sigh seijandes sigh hwarken med Anders eller dess barn weeta annat än ähra och gådt. Hwarföre och Anders dess dess Förseende för Rätta medh handstreckningh eftergaf. Williandes icke medh honom

efter

 

355.

 

efter högsta Rätten procedera. Så emedan orden äre i hastigheet fälte som Jacob icke påstår att bewijsa. Och Anders förlåtit. Dy Låter och Rätten där wedh beroo, pröfwandes skiähligt att dhe blifwa på både sijdor frija och af allom oförwitte, skolandes dock Jacob i Expenser erlegga åth Anders 9 sk.r K.m:t hwar mz de sedan blifwa förlijkte ./.

 

Josep Erichsson i Ytterieppu Kerde till Esaias Sigfredsson och jacob Jacobsson Silfwast i Öf.rieppu om ängh på Ådentippmåsan hwilken honom skall tillkomma. De swarade her till sigh icke weeta denne omtwistade engen warit Joseps hemman tillhörigh. Framhafwandes fördenskull Josep att bestyrcka sinn Saak een gammall Bonde Mårten Mattzson i Öf.rieppu som utan iäf efter aflagdh ed å book bekende det denne engen har blifwit för 15 åhr sedan af Kaukos Erich som då Joseps hemman åbodt slagen och bergader mera wiste han icke i Saaken att be

retta

 

356.

 

rätta sedan framwiste Josep een Glaasmestares i Staden Heggmans Attest. Men emedan han sielf war ny ey tillstädes som skriften utgifwit, att medh Eedh besanna dess berättelse, som betygar engen tillhöra Kaukos hemman. Fördenskull lemnades saaken öppen till näst Kommande winttertingh. J medler tijdh skola Nembdemenren Erich Andersson och Erich Sigfredsson besichta den omtwistade ängen i Glaasmestarens närwaru. Och ifall dhe Kunna icke förenas då Rättenom relation giöra. Då ett endteligit Utslagh fölliandes warder.

 

Johan Eskilsson i Kyrckioby anklagade Mattss Jönsson ibiid: för det han skolat slagit dess hustru så att hon fådt missbördh. Hwilket sigh förorsakat att hon hindrat. Mattz när han med hugg och Slagh illa tracterat dess hustru. Mattss swarade sigh allenast medh een widia nepst sin hustru. Och Johans hustru sigh emellan stuckit hwar af hon

oförwaran:

 

357.

 

oförwarandes ett Slagh på ryggen fått. Denne Mattsses hustru nu närwarande frijgiör aldeles honom från något otijdigt castigerande. Johan tilspordes iempte des hustru om någon tillstedes warit, som kan intyga huru tillgångit war. Så förestälte hon een Qwins person Gertrudh Mattssdotter. Hwilken sade att Matts och så slagit henne enär hon skulle hindra honom att slå sin hustru. Mattss iäfwade denne, eftersom han för hustruns skull haft träta medh henne, dy Kunde ey Nembden henne för Opartisk wittne gilla. Sedan efter tillfrågan berettade Johans hustru att detta Slaget skedt i winttras Trettonde dags tijden ett åhr sedan, då det Fostret warit 2 Månader gammall. Hwilket heel trint och blodigt war. Dedt hoon sedermera om Kyndermesso tijden inlagdt uthi een ask och burit det till Staden åth een hustru Gertrudh Sigfredssdotter wed n: Som den tijden. Haft ett barnlijk. Och bedt

henne

 

358.

 

henne att denne hennes Foster spillningh Kunde läggas i samma Kistan. Gertrudh tillstodh att Johans hustru efter begieran hade lof att leggia een lijten ask i sitt barnlijks Kista seiiandes sin Missbördh hafwa der i leegat, men icke berettat någon ordsaak till missbörden ey heller hade hoon Gertrudh eftersett hwad uthi asken warit. Rätten tillsporde Johan och hustrun, för hwadh der icke det förr optäckt hon sade des Man henne nekat sådant uppenbara, emedan denne Mattz är deras huus bonde och dee äro antagne till hielp på hemmanet, som och för Mattsses ålderdom skull. Men nu medelst sitt Samweethe ey Kan sådant okunnigt holla. Dock berettar Mattss att dee nu om boolaget äro twistige, för hwilken orsaaks skuldh Johan och hustrun sökia Saak emooth honom Johan och hustrun tilspordes om någon Kan betyga henne hafwande warit eller hon haft någon Missbördh, eller om the

något

 

359:

 

något wijdare skiähl hade att biuda Mattz till denne Saaken The swarade icke mehra hafwa än nu förebracht är. Fordenskull Slöttz Saken mz Nambdens ompröfwande till fölliande Sentens. Att oansedt Johan med dess hustru söker att tilbörda Mattz som skulle han wara orsaken eller wållande till hennes Foster spillningh. Lijkwähl och emedan de icke Kunnat fulltygan sin Klagan. Hwarken medh skiähl eller lijknelser. Utan för deras upwäxne träta, pröfwes wara een afwundz Klagan. Helst emedan 1:o hoon för ingen straxt Klagat. 2:o icke låtit see el.r ransaka sin Missbördh. 3.o ey heller då hon lade Asken i Giertrus barns lijks Kista. Klagat om Slagzmåhlet eller wist Missbördan. 4:o Eftersom Mannen ey öf.r skiähligheeten näpst sin hustru. Hade den Andre såssom hon hafwande warit. berettes ey bordt läggia sigh emellan Slagzmålet. 5:o tet owist är om hon warit

hafwande

 

360.

 

hafwande eller haft någon missbördh. Altså Kennes Johans och hans hustrus Klagan af intedt wärde. Och Mattss dömmes frij.

 

Jönss Erichsson Mattz Larsson och Mattz Jönsson Frill i Kyrkby Kerde till Borgmestare och Rådh i NyeCarleby för det Borgerskapet skola bruka och hefda deras ägor Rådmennerne Johan Carlsson och Carl Jönsson å Borgmestare och Rådz wegnar Swarande. begierade Dilation i Saaken. alldenstundh deras Notarius som alla Documentren om hender haft är nu nyl. medelst den timmeliga döden afgången. Jembwähl och Borgmestaren förresten till Stockholm, som i Saaken lärer hafwa att påminna. Fördenskull efterleetz dem resput till näste Tingh då de sigh owägerl. skoola infinna.

 

Knuth Markusson i Kyrkioby Kerde till

Mattss

 

361.

 

Mattz Erichsson ibiid: för det han gådt och slagit Enges skatan i Ruuht Kierret som medelst Rådmannens i NyeCarleby Johan Carlsson och Lensmannen Henrich Ersson dem emellan uprättade Förlijkningh A:o 1691 den 14 October honom tillkommer. Så lydande A.o 1691 den 14 octobr: efter den högtärade heredzrättens Jnposition på Parternes begieran. Wore underskrefne på Syn emellan Mattz Erichsson i Ytteriepu och Knut Markuson i Kyrkioby angående een ängh skata Ruct Kierret benembdh. Hwilken skata Mattss Erichsson oprödt mitt åfwan för Knutss ängh. Hwar om dhe igenom Underskrefnes Mäcklande således föreentes. Att Knuth gifwer Mattss Erichsson 3. f.r Korn, för sitt anlagde arfwode på rödningen. och Mattss tager bort der på sin opsatte Lada. Och Knuth behåller Landet. Således dem emellan medh handstreckningh förlikte wara uthi wåre närwaru. Attestera

Johan

 

362

 

Johan Carlsson för tijden Sochneskrifware. Erich Larsson i Munsala heradz Tolfman Fördenskull dömes denne Förlijkningen stadigh och fast. Och 40 sk.rs straf tillgiörandes som emooth bryter.

 

Att deela emellan Bertil Pehrssons Arf.r i ytterieppu. Och Simon Pehrsson iempte andra Syskonen sampt att Klyfwa hemmanet. Bewilliades efter begieran domhafwanden och Tolfmennen Simon Mölnar och Jacob Knutsson. Hwilka iembwähl skola söka Parterne att till fredz stella.

 

Jordetwiste emellan Commendantskan dygdesamme hustru. Susanna Johanssdotter på Fårsbacka och Jacob Mattsson i ytteriepu att besichta Tillförordnades Nämbdemennen Simon Möllnar och Johan Michelsson i Kyrkioby. Hwilka skola Rattenom der om relation giöra så frampt Parterne emedler tijdh

ey

 

363:

 

ey Kunna föreenas.

 

Landtmätaren Wählachtadt Thomas Lohm insinuerade i Rätten igenom des Utskickade Bårgaren i NyeCarleby Olof Josepsson, denne Jordrefningh som han sielf fattat hafwer angående dedt hemman Michelssbåcka som han åboor. Begierandes skattlegningh och Fryheetz åhr opå bem:te och lydde refningen ordh från ordh som föllier. A:o 1693: Jn Maijo

Reviderades Michels backa hemmanetz Jordägor å 1 Mtl. Crono, Engiarne noga ransakades sampt om Mullbete skogh. och utmark fiskiewatn. Qwarn och dess stelle belägit uthi NyeCarleby Sochn och Kyrkioby. Glad åker 5 Tunnor 31 Capp.r Nygräftat af een wååt Ängh 10 Kapp.r Äkerlinda wedh Biens 5 Kapp.r Engen in alles till 31 1/4. Lass höö. Humble stenger 450 stenger 6 Tunnor och 5 Kapp.r åkerlandh. Afvanbemelte hemmans åker af half godh Jordh. Nygräftat

af

 

364.

 

af swagare Jordemonn. Åkerlindorne af samma beskafenheet. Engiarne af hård biörmåsa. tufwet Starwall 2.o af Stenig 3:o sanck hwijt flått måsa medh stort blandat Frechnes wäxt, som och deels Lemna obärgade om rägn achtige åhr 4:o deels och skoggångne. Knapt Mullbete, wederqwarn stelle uthi een Steenbacka wedh gården. aldeles ringa Fiskiewatn ingen Timber eller wärckskogh, Knapt Graan till weed i egit huus. Actum ut Supra. Thomas Lohm Landtmätare. Hwilken Reefningh efter Befallningzmans Jmposition är å nöijo utaf Rådman Johan Carlsson. Lenssman Henrich Ersson och Nembdemennerne Jacob Knutzson och Mårten Danielsson synt och besictat, hwar om dheras Attest ordh ifrån ord så lyder. Ao 1693. den 12 Julij, efter herr Befallningzmans Ehreborn och wälbetrodde her Lars Bruuns Befallningh war Underskrefne att upmäta Michels backas.

hemman

 

365.

 

hemmans ägor så åker som engh hwilket herr Landtmätaren Ehreborne och wälbetrodde Thomas Lohm nu åbor. Och befans som föllier wälförståendes efter Korn utsede, Långgehlan sampt ett lijtet stycke uth medh Högbackan 1 Spl. Hålmen 5 Spanland och 3 penningel. Stäfet 1 Spl. 14 Penningl. Hannu åkren 18 penningel. Heikebrännan 15 penningel. Stooråkren 3 Spl. Bröstgählan 2 Spl. 14 Penningel. Forsåkren 1 Spl. 2 Penningel. Kyrkåkren 2 Spanl. 8. penningel. Korsåkren 1 Spanl. 17 penningel. Österpäran 18 penningel. Stoorpäran 1 Spl. 23 penningel. ett stycke oppredh Knååkas. ieppu som och

pröfwes wara 10 penningel. Summa 22 Spanl. 24 Penningel. Ängiarne finnes medellmåttige wedh pas 30 Lass in alles. Bemelte Tillfordnade Ransakningmans Stängfalls Mätningh synes wara 15 Cappö.s uthsäde different ifrån Landtmätarens Refningh som uthi hans egit

Jnteresse

 

366.

 

Jnteresse fattat är. Och uppå Engiarne ingen Specification finnes. Dy Kunde Rätten denne gången der till intet annat giöra, uthan sådant först för hans Nåde högwälborne H.r Baronen och Landzhöfdingen i ödmiukheet referera.

 

Commendantskan dygdesamme hustru Susanna Johansdotter på Forssbacka igenom sinn skrifwelse beswärade sigh ofwer Landtmätarens S:r Thomas Lohms drengh Erich Johansson att han upkastat hennes Fiskebrägd uthi Forssen af det stället som hennes Förfäder medh bekåstnad upgräfwit. Hwilken Erich nu icke i tijdh stembder är. Altså upskiutes Saaken till näste Tingh och medler tijdh tillförordnades Länssman Henrich Ersson sampt NembdeM. Johan Michelsson i Kyrkioby att besichta Fiske stellet och för rätten der om relation giöra warandes her medh förbudit Landtmätaren och dess Folck till Laga utslagh att giöra Commendantskan något intrång uthi det

hon

 

367.

 

hon medh sin häfdh i handom haar ./.

 

Cronones Befallningzman wälbet.de Lars brun opwijste een Ransakningh af Lendzman Henrich Ersson Tolfmenren jacob Knutsson, Erich Andersson och Mårten Danielsson hållen om Crono hemmanens beskafenheet som någre Borgare i Staden NyCarleby af öde optagit att bebyggia och cultivera. Men de det ey pra´sterat utan uthugga skogen och föra weeden till sine huus hållningar i Staden. Pehr Skomakare i 3 åhr sutit och opbygdt på Tompten een gl. Stugu, ett nytt Fäähuus, een ny badstugu ett nytt Stall och 3 st: enges Lador Och upgräftat åker af nyo 1 Tunl. Och 3. wackl. och medellmåttige Giärdzlegårdar. Han sade hemmanet wara af så ringa ägor att han ey Kann beboo dedt och swara för een sedeles röök, utan måste heller öfwergif.a dedt. Nembden berettade honom fördt gödningh från Staden efter hans Swåger sla.

git

 

368.

 

git Engiarne. Slöttz att så wijda han ey efter skattelegninge will swara för een röök, afseijes han ifrån hemmanet. 2:o Jsach Mattzson 4 åhr sutit bygdt på Tompten een ny lada och 2.ne andre enges lador, och upgräftat åker 2 wacklandh, Och någre Gierdzlegårdar Lagat. Men Mårten Andersson som i detta brukat hemmanet medh Jsach Martenzson till helften, upgräftat i Sommar 160 Famnar Gierdzlegårdar, pra tenderandes betahlningh för sitt arbete. Hwilket Jsach bör betala efter Mätesmanna ordom som äro TolfM. Erich Andersson och Mårten Danielsson. Och eftersom Jsach så lenge nyttiat hemmanetz hööslagh och intet reparerat. Dy pröfwes han af besittiande rätten förlustigh. 3:o Elias Erichssons Änckia sutit i 6 åhr och bygdt på Tompten een Lada och 2 enges. Lador, upgräftat åker 1 Tunl. och mäst dugel. gierzlegårdar. Hoon lofwade fullborda hemmanetz reparation och excolering

dy

 

369.

 

dy lofwade och Cronones Befallningzman henne der wedh conserverad hafwa. 4.o Påhl Repslagare brukat hööslagh och skogh Men både åker och engh orödde ey heller någre huus bygdt och Gierdzlegårderne illa fallne dy afseijes han ifrån hemmanet 5:o Carl Mattsson i Fiohl antagit hemmanet på Gårdz Tompten bygdt een Lada och enges Lada och medellmåttige giärdzlegårdar och ey af Landtmätaren reefwat. Hwilken såssom han låfwar sin skyldigheet fullgiöra, så blifwer han till wijdare ompröfwande besittiande. Höet som dhe i åhr bergat hafwa. Hwilken besittiande rätten på Cronojorden nu afhendes; dömes dhe deslijkest förlustige, eftersom dhe emoot Frijheetz åhren till hemmanens bebygg: och excolerande lijtet uträttat:

 

1215.

 

Saakörs Lengd Öfwer Osterbotns Södre

häradhz Sommar deel pro Anno 1693.

 

1222.

 

NyeCarleby Sochn

 

Mattss Erichss. i Öfweriepu för wåldbet:

ningh på Simon Erichss. ibiid: haga. 3 sk.r

 

Margeta Jsachss dotter i Kyrkioby för

Stemningz Försittiande emoot Erich Erss.

i Kåfwijåki till 3 sk.r S.mt.

 

1223.

 

Pehr Carlsson i Kåfwijoki för Stemningz

försittiande emooth Dawidh Dawidss:

saker 3 sk.r S.mt:

 

Pehr Carlsson i Kåfwijoki för SwarsLöö.

san emooth Erich Carlss. ibiid. 3 sk.r

 

Haans Thomass. i Kyrckioby för Slagz.

måhl medh sin Fahrbroder Mattss

Simonss ibiid. efter Målsäganden

eftergifwer sin rätt allenast 2 sk.r

 

Henrich Sigfredsson i Öfweriepu för

det han ihiälskutit Krögarens Cnut

Henderssons Koo saker 3 sk.r

Mattss Snickar i nyeCarleby för å:

wärckan på RådM. Johan Carlssons

ägor saker 3 sk.r S.mt

 

Pehr Carlsson i Kåfwijoki för Stemningz

försittiande mooth Josep Jacobss: i

Kyrckioby om een ängh saker 3 sk.r

 

Putte Bäck